Lund

Debattinlägg: ”Alla barn har inte föräldrar som språkligt kan bistå dem på ett bra sätt.”

Tjänstemän vid Lunds barn- och skolförvaltning bryter mot lagen och mänskliga rättigheter för att spara pengar. Ett hundratal barn inom förskolan får inte träffa sina modersmålslärare när de återvänder till förskolan i höst. Det skriver tre representanter för Sverigefinska ungdomsförbundet och Sveriges finska lärarförbund.

Dennis Barvsten, Suvi Vallius och Sirpa Humalisto.
I Lund riskerar barn som tillhör de nationella minoriteterna, som är samer, judar, romer, Sverigefinnar och tornedalingar, att förlora sitt minoritetsspråk och därmed tvångsassimileras. Att barn- och skolförvaltningen i höst avskaffar förskolans modersmålsstöd signalerar att kommunen inte tar barnens mänskliga rättigheter på allvar. FN:s barnkonvention slår fast att minoritetsbarn har rätt till sitt språk och sin kultur.
De nationella minoriteterna är en viktig del av Sveriges historia och kulturarv och ska enligt minoritetslagen främjas för att deras språk och kulturer ska kunna leva vidare. Minoritetslagen nämner att kommunerna särskilt ska säkerställa att barn ska kunna utveckla sitt nationella minoritetsspråk.
Tjänstemän vid Lunds barn- och skolförvaltning bryter mot lagen och mänskliga rättigheter för att spara pengar. Ett hundratal barn inom förskolan får inte träffa sina modersmålslärare när de återvänder till förskolan i höst.
Språket är det enskilt viktigaste instrumentet för Sverigefinnarna när det gäller att uttrycka sin identitet. För att trygga ett fortsatt finskspråkigt liv i Sverige måste landets 420 000 finskspråkiga personers rättigheter säkerställas.
Enligt förskolans läroplan ska barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling. Flerspråkiga barn ska få möjlighet att utveckla sitt modersmål, något som kräver mer än de 40 minuter i veckan som tidigare erbjudits inom förskolan i Lund.
I Malmö finns en finskspråkig förskoleavdelning. I Lund, där drygt 4 000 invånare har finsk bakgrund, användes tidigare modersmålsstöd. Det innebar att finskspråkiga modersmålspedagoger kom till förskolan och utvecklade de Sverigefinska barnens minoritetsspråk.
Enligt Monica Molin (S), ordförande för Lunds barn- och skolnämnd, ska flerspråkiga barn nu få stöd av förskolans ordinarie personal att utveckla sitt modersmål. För att det ska kunna ske ska det finnas böcker på olika språk och teknisk utrustning, som datorer och läsplattor.
Förändringen är naiv och resultatet kan inte räknas som ett modersmålsstöd.
Omorganisationenkan mycket väl göra att barnen har lättare att förstå sitt modersmål, men en pedagog som inte talar finska kommer aldrig att kunnalära dem tala språket.
De finskspråkiga modersmålspedagogerna är oumbärliga för att Sverigefinska barn ska kunna utveckla och använda sin finska.
Det är beklagligt att barn- och skolförvaltningen går emot både språkforskning och Europarådets rekommendationer.
Lunds kommun skjuter ifrån sig ansvaret för barnens språkutveckling. Syftet med minoriteternas och Sverigefinnarnas särskilt starka skydd i minoritetslagen är att trygga språkens överlevnad.
Alla barn har inte föräldrar som språkligt kan bistå dem på ett bra sätt. Och alla Sverigefinska barn har inte föräldrar som talar finska, kanske pratar bara deras mor- och farföräldrar språket. Skolväsendet är det enda stöd dessa barn har för att kunna ta tillbaka språket, och nu förvägras det dem.
Uppsala aviserade en liknande förändring 2016, men den stoppades när det gäller minoritetsspråken efter protester från föräldrar och sakkunniga. Kommunen erkände att det inte var förenligt med minoritetslagen och språklagen att försvaga minoriteternas stöd inom förskolan. Vi granskar nu flera kommuner och ser att Lunds beslut ändå är en trend i hela landet.
Lunds kommunstyrelse antog i december 2016 en handlingsplan för nationella minoriteter som lyfter fram att “barn som tillhör en nationell minoritet har rätt till modersmålsstöd i förskolan” samt att ”samråd med kommunens Sverigefinnar ska bedrivas innan fattade beslut i frågor som berör dem”. Men nu är modersmålsstödet slopat och Sverigefinnarna bjöds inte till ett möte före beslutet.
Enligt Staffan Bolin (L), vice ordförande i barn- och skolnämnden, är det förvaltningens ansvar att sätta upp mål för verksamheten som håller sig inom regelverkets ramar.Kommunstyrelsens handlingsplan är som Snorkens flygande skepp i Mumindalen. Den kan inte fungera om inte tjänstemän och politiker, som förvaltar frågor som påverkar nationella minoriteter, känner till handlingsplanens existens.
Minoritetslagen gäller som alla andra lagar i hela landet och för landets samtliga kommuner.
Kommuner kan inte plocka russinen ur kakan och välja vilka svenska lagar de ska följa.
Beslutet att ta bort modersmålslärarna från förskolan är ett misslyckande för Lunds kommuns arbete med mänskliga rättigheter. Kommunstyrelsens ordförande, Anders Almgren (S), och vice ordförande, Emma Berginger (MP), måste nu säkerställa att politiskt fattade beslut och handlingsplaner efterlevs inom den kommunala förvaltningen.

Dennis Barvsten

Suvi Vallius

Sirpa Humalisto

Dennis Barvsten är förbundsordförande i Sverigefinska ungdomsförbundet.
Suvi Vallius är förbundsstyrelseledamot i Sverigefinska ungdomsförbundet.
Sirpa Humalisto är förbundsordförande i Sveriges finska lärarförbund.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen