Kultur

Ett litterärt långfinger från Evin Ahmad

Bild: Johan Bergmark

Evin Ahmad.

BOKEN. En dag ska jag bygga ett slott av pengar. Natur och kultur.
En hyllad skådespelarinsats i filmen "Dröm vidare", en prestigefull stund i public service-etern som sommarpratare och nu skönlitterär debut med "En dag ska jag bygga ett slott av pengar". Evin Ahmad är en multitalang som under 2017 etsat fast sitt namn i kultursverige. För tre år sedan vann hon Tensta konsthalls textpris för att hon ”öppnar fönster mot ett samhälle där olika sätt att se och uppleva tillvaron står mot varandra” och romandebuten är definitivt en fortsättning på detta. När hon intervjuats har hon sagt att boken inte är en självbiografi, även om det finns delar av henne i den, men det är svårt att inte tänka bort likheterna mellan författaren och berättarrösten, som båda är från Stockholmsförorten Akalla och tar sig in på scenskolan.
Den till omfånget korta uppväxtberättelsen kommer törstande tas emot av alla som vet hur det är att vara vilse mellan skilda världar, fast i det mellanförskap som en viss hudfärg, ett visst efternamn och en viss förortsadress för med sig. Mellan raderna av tonårsminnen och trevande teaterhögskoleliv finns ständigt frustrationen, identitetssökandet, ilskan och klassperspektivet. Slitningarna det innebär för självbilden i att växla mellan språkbruk och sociala koder, att höra sig själv säga ”sjukt bra” istället för ”cok bra”.
Jag läser "En dag ska jag bygga ett slott av pengar" som en sorgesång över att känna lika delar skuld och lycka över att ha tagit sig bort, medan andra är kvar, över att aldrig bli helt accepterad för den du är, varken här eller där. Men för att bli mer än en nyckelhålstitt in i en värld som vissa av oss fattar precis, andra inte alls, skulle romanen tjänat på att ha fått växa till sig både stil- och formmässigt. Samtidigt är det skönt med Evin Ahmads rastlösa kompromisslöshet. Den är ett litterärt långfinger åt alla som står i hennes väg.
Gå till toppen