Aktuella frågor

Debattinlägg: "När ska mäns utsatthet för sexuella övergrepp börja tas på allvar?"

En ond cirkel av tystnad gör att våldtagna män inte söker vård, stöd och hjälp, och drar sig för att anmäla att ett brott har begåtts. Det skriver Charlotte C Petersson, filosofie doktor i socialantropologi som i sin forskning intervjuar våldtagna män.

På Södersjukhuset i Stockholm finns det sedan oktober 2015 en akutmottagning för våldtagna, dit även män och transpersoner kan vända sig.Bild: Erik Nylander/TT
Ett antal våldtäkter och sexuella övergrepp mot flickor och kvinnor har i sommar anmälts i samband med olika festivaler. De sexuella övergreppen har debatterats flitigt i medier där även arrangörers och politikers ansvar har poängterats.
Positivt är också att flickor och kvinnor i allt större utsträckning anmäler våldtäkter och sexuella övergrepp.
Men polisanmälningarna utgör bara toppen på ett isberg.Enligt flera svenska rapporter polisanmäls endast 5–10 procent av alla sexuella övergrepp.
I den omfattande rapporteringen om – och debatten kring – sexuella övergrepp mot flickor och kvinnor försvinner lätt det faktum att våldtäkt även kan ske mot pojkar och män.
Enligt Brottsförebyggande rådets statistik för 2016 polisanmälde 147 män över 18 år att de blivit våldtagna. I relation till 3 559 anmälda våldtäkter mot kvinnor är det mycket lågt. Men värt att notera är att forskning visar att mörkertalet är särskilt högt när det gäller våldtäkt mot män.
Män förväntas varafysiskt starka och därmed kunna försvara sig mot sexuella övergrepp och våldtäkt. Det betyder dels att de kan dra sig för att anmäla, dels att de tenderar att bli misstrodda eller ifrågasatta när de väl berättar om övergreppen.
I en nationell enkätundersökning publicerad av Nationellt centrum för kvinnofrid 2014 uppgav 0,3 procent av männen i Sverige att de under det senaste året blivit utsatta för våldtäkt. Omräknat i befolkningstal motsvarar det cirka 10 000 män.
Inte förrän 1984 erkände svensk lag män som möjliga offer för våldtäkt. Än idag dominerar föreställningar om att män inte kan våldtas utan snarare är de som utövar sexuellt våld.
I film, litteratur och medier porträtteras sexuellt våld mot män som något som bara förekommer i fängelser, i krig, inom militären eller på internatskolor. Det innebär att andra områden där fenomenet oftast förekommer, det vill säga i mer vardagliga sammanhang och i nära relationer, kommer i skymundan.
Forskningen i Sverige har inte i någon större utsträckning lyft fram frågor kring sexuella övergrepp mot män. Tystnaden har lett till brist på kunskap, något som har gjort att viktiga samhällsinstitutioner som hälso- och sjukvården och rättsväsendet inte alltid har den beredskap och de rutiner som behövs för att kunna hjälpa de män som utsatts för sexuella övergrepp.
Det finns alltså en ond cirkel av tystnad som gör att just våldtagna män inte söker vård, stöd och hjälp, och drar sig för att anmäla att ett brott har begåtts. Och utan anmälningar är det lätt att våldtäkter mot män förblir en icke-fråga.
Forskning visar dessutom att sjukvården i Sverige saknar rutiner för att ta emot våldtagna män. Våldtagna kvinnor blir ofta hänvisade till kvinnoklinikernas akutmottagningar eller till gynekologiska akutmottagningar, för män finns det ingen motsvarighet. De hänvisas istället till kirurgiska akutmottagningar. Det medför att de inte möts av människor som har expertkunskap om det de utsatts för.
På Södersjukhuset i Stockholm finns det sedan oktober 2015 en akutmottagning för våldtagna, dit även män och transpersoner kan vända sig. När ska liknande mottagningar inrättas på andra håll i Sverige? I Skåne? När ska mäns utsatthet för sexuella övergrepp börja tas på allvar?
Våldtäkt är ett av de värsta brotten en människa kan utsättas för. Upplevelserna av ett sådant övergrepp är i stora drag likartade oavsett kön. I min forskning intervjuar jag våldtagna män för att få kunskap om hur det är att leva som våldtagen man i ett samhälle som på många håll saknar rutiner och beredskap för att bemöta denna typ av trauma för just män.
Sexuella övergrepp mot män bör inte ses som om de står i motsättning till de sexuella övergrepp som kvinnor utsätts för. Tvärtom.
För att förstå och kunna hantera fenomenet våldtäkt i sin helhet samt de konsekvenser det får för de personer som utsätts måste, såväl politiker som forskare och människor som i sitt yrke kommer i kontakt med utsatta pojkar, män och transpersoner fästa större vikt vid deras trauma.

Charlotte C Petersson

Charlotte C Petersson är filosofie doktor i socialantropologi och forskare i socialt arbete vid Malmö Högskola.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen