Huvudledare

Ledare: Nordkoreas kärnvapen kan inte desarmeras utan Kina.

Kim Jong-Un inspekterar en stridsspets.
Nordkoreas provsprängning av kärnvapen i söndags får många av världens ledare att höja rösten. Men märkligt nog nöjer sig Donald Trump inte med att skärpa tonen mot Pyongyang.
Få lär ha missat att den amerikanske presidenten inte har mycket till övers för diplomatspråk. När det hettar till i världspolitiken skramlar han hellre med ekonomiska eller militära vapen. Reaktionen efter helgens provsprängning är inget undantag. På frågan om USA kommer att anfalla Nordkorea svarar han: "Vi får se".
Likväl framstår det som osannolikt med ett militärt angrepp mot Kim Jong-Uns regim. Försvarsexperter världen över pekar på att en sådan manöver vore alldeles för riskabel. Oavsett hur väl en insats skulle planeras finns risk för att hundratusentals människor dör. Det nordkoreanska hotet måste även fortsatt mötas med andra påtryckningsmedel än bomber. Grannlandet Sydkorea hör till dem som påpekar detta och efterlyser nu ett beslut i FN:s säkerhetsråd om kraftigt skärpta sanktioner. Sådana lär Trump visserligen inte rösta emot, men det hindrar honom inte från att häckla sydkoreanerna. I ett inlägg på Twitter skriver han:
"Som jag har sagt till dem så fungerar inte deras sätt att försöka blidka Nordkorea, de förstår bara en sak!"
Det är ett anmärkningsvärt val av ton mot USA:s allierade i Seoul i ett läge där deras behov av stöd är större än på länge. Och än värre är att Trump samtidigt tycks förlita sig på samma skjutjärnsdiplomati i relationen till Peking.
Ingen kan blunda för att Kina är nyckelspelaren i den komplexa hanteringen av kärnvapenhotet från Nordkorea. Nog för att de båda grannländerna inte längre är bundsförvanter på samma vis som förr – tillgången till den kinesiska marknaden har fortfarande avgörande betydelse för den nordkoreanska staten.
Om någon kan få Pyongyang att lyssna så lär det vara Peking. Till exempel är det från Kina som Nordkorea importerar merparten av sin olja och gas. Alltfler manar nu Peking att använda detta beroende som påtryckningsmedel för att stoppa Pyongyangs kärnvapenprogram. Regimen kan rent av falla om den inte får tillgång till bränsle under vintern som närmar sig.
Det är tydligt att den kinesiska regimen inte ser med blida ögon på utvecklingen i grannlandet vars provokationer tycks bli allt värre. Söndagens provsprängning kom bara timmar innan den kinesiske presidenten Xi Jinping skulle hålla ett tal om Pekings diplomatiska förmåga.
Kruxet är att Kina ogärna ser en destabilisering av Nordkorea eftersom det skulle kunna öka den sydkoreanska och amerikanska militära närvaron i regionen. Men den maktbalansfrågan borde kunna lösas genom mellanstatliga överenskommelser mellan i första hand Kina och USA. Tyvärr öppnar Trump inte för samtal, utan riktar istället en känga mot sin kinesiske kollega.
I ett uttalande efter provsprängningen påpekade Trump att Kina haft liten framgång i sina försök att påverka Pyongyang och att situationen har blivit mycket hotfull och pinsam för Peking. På Twitter förklarade han också att USA överväger att stoppa all handel med länder som handlar med Nordkorea.
Som om finansmarknadernas skrämselhicka inför kärnvapenhotet inte vore nog.
Den stora, starka kinesiska ekonomin har svåröverskattad betydelse för tillväxten i världsekonomin och tanken förskräcker på vad ett handelsstopp mellan Kina och USA i förlängningen skulle kunna innebära. Det försämrade säkerhetsläget blir verkligen inte enklare att hantera om det åtföljs av en brant, global konjunkturnedgång.
Att ta sig an Nordkoreafrågan i oenighet med Kina vore lika utsiktslöst för USA som att försöka lösa den militärt. Därför måste relationen mellan Washington och Peking hanteras med större omsorg än Donald Trumps Twitterkonto.
Läs alla artiklar om: Nordkoreas provsprängningar
Gå till toppen