Huvudledare

Ledare: En myndighetsskandal kommer sällan ensam.

Rikspolischefen Dan Eliasson.Bild: Henrik Montgomery/TT
Det tycks ha gått troll i svenska myndigheters hantering av sina it-system.
Härvan kring Transportstyrelsen är långtifrån utredd när omstridde rikspolischefen Dan Eliasson nu har hamnat i ett liknande blåsväder.
Enligt Ekot ska Polisen ha brutit mot lagen när den gav ett privat, kanadensiskt företag, CGI, tillgång till hemlig och känslig information från myndighetens personal- och lönesystem, Palasso.
Detta skedde 2015 när myndigheten befarade att Palasso skulle braka ihop och att det därmed inte skulle gå att betala ut de anställdas löner. Den som har tillgång till Palasso har också tillgång till en rad känsliga uppgifter om polisanställda, inklusive deras nära anhöriga.
Enligt Säkerhetsskyddsförordningen får hemliga uppgifter aldrig sändas i ett datanät utanför myndighetens kontroll om det inte krypteras med "kryptosystem som har godkänts av Försvarsmakten". Ett sådant krypteringssystem har inte använts.
Men enligt ansvariga inom Polisen har information inte "skickats" till CGI, istället har det kanadensiska företagets anställda "getts åtkomst" till myndighetens system. Vilken praktisk betydelse detta har ur säkerhetssynpunkt råder det delade meningar om.
"Vad jag har fattat beslut om är att inte använda försvarskrypto utan att använda andra säkra lösningar", förklarar Dan Eliasson.
Om beslutet att ge CGI tillgång till systemet säger Eliasson att det finns "brister i formuleringen och hur det är motiverat". Detta ska då – underförstått – ha fått Ekots reportrar att dra förhastade slutsatser.
Detta hade Eliasson och hans medhjälpare kanske kunnat reda ut om de gjort sig mödan att besvara reportrarnas frågor. Det ville de ansvariga inte då det skulle kunna "äventyra vår informationssäkerhet".
Nu ska i alla fall Säkerhetspolisen utreda vad som hänt.
"Vi säkerställer att obehöriga uppgifter inte har spridits, och vi undersöker om ett brott har begåtts", enligt Johanna Blomqvist vid Säpos pressjour.
Transportstyrelsens haveri kastar sina skuggor över alla svenska myndigheter. Är det dessa skuggor som får många att skönja lagbrott där inga lagbrott finns, enbart "brister i formuleringen" av ett beslut?
Åtminstone när det gäller Transportstyrelsen handlar det uppenbarligen inte om hjärnspöken. När en generaldirektör – med bifall från sin styrelse och möjligen med regeringens tysta medgivande – beslutar att medvetet bryta mot flera lagar, trots högljudda varningar och protester från underlydande, väcker det frågor om vilken myndighetskultur som utvecklats eller är på väg att utvecklas i Sverige.
Det finns sedan gammalt en föreställning om att svensk byråkrati visserligen kan vara fyrkantig men att den framför allt är både omutligt objektiv och rasande effektiv.
I skriften Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda slås de principer fast som ska gälla för alla statsanställda. Där betonas vikten av legalitet, att den offentliga makten utövas under lagarna, att den utövas objektivt, under iakttagande av saklighet och opartiskhet.
Trots allt prat om värdegrund tycks godtycket snarare sprida sig.
Och det började inte med Transportstyrelsen.
Minns hur riksrevisorerna fick gå, en efter en, efter avslöjanden om att bekanta handplockats till topposter och utomstående getts inflytande över granskningar.
Minns hur en korruptionshärva ledde till att generaldirektören för Statens fastighetsverk fick sparken av regeringen i början av året.
Minns alla turer kring Karolinska Institutets hantering av "stjärnkirurgen" Paolo Macchiarini.
Och minns att just Eliasson varit i blåsväder förr, som när han som generaldirektör för Försäkringskassan lät radera miljontals mejl, vilket enligt internutredarna avsevärt försvårade deras möjligheter att utreda misstänkta oegentligheter inom myndigheten.
Är alla dessa olika skandaler bara enskilda missgrepp? Eller är de snarare toppen av ett isberg?
Svaret lutar alltmer åt det senare:
Isberg.
Gå till toppen