Kultur

Detroit: Spännande film om kravallerna

Kravallerna i Detroit 1967 kostade 43 människor livet. Händelserna skildras i Kathryn Bigelows "Detroit".Bild: FrancoisDuhamel

Detroit

BIO. DRAMA. USA, 2017. Regi: Kathryn Bigelow. Med: Algee Smith, John Boyega, Jacob Latimore, Will Poulter, Hannah Murray. Åldersgräns: 15 år. Längd: 2.23.

Summer of love? Det beror på var man befann sig. För vissa var det snarare hatets sommar.
Natten till söndagen den 23 juli 1967 slog en – mestadels vit – polisstyrka till mot en illegal klubb i ett afroamerikanskt område i Detroit. De arresterade samtliga på klubben, och när de skulle frakta iväg fångarna hade en uppretad grupp av vittnen samlats utanför lokalerna.
Någon kastade en sten mot polisen. Sedan brakade helvetet lös.
Kravallerna i Detroit varade i fem dygn, drygt tusen människor skadades och 43 dog. Militären kallades in och delar av centrum förstördes i bränder. Det är det näst största upploppet i USA under 1900-talet, men har hamnat lite i en historisk skugga bakom slaget i Los Angeles 1992. Regissören Kathryn Bigelow och manusförfattaren Mark Boal gör en viktig insats när de lyfter fram händelserna i den nerviga, täta och obehagliga "Detroit". Bigelow är som gjord för ämnet, efter starkt realistiska krigsskildringar som "The hurt locker" (2008) och "Zero dark thirty" (2012) – för kravallerna var närmast ett inbördeskrig där poliser och soldater attackerades av prickskyttar i hyreshusen och svarade med granater. Bigelow kastar oss med sin handhållna kamera rakt in i infernot.
1967 var Detroit en krutdurk på väg att explodera, vilket vi undervisas om i en kort animerad inledning till filmen. Under första halvan av 1900-talet fylldes industristäderna i norr av afroamerikaner som hoppade på ett bättre liv än i de segregerade sydstaterna. Men friheten i norr var bedräglig, de förvandlades snarare till ett trasproletariat. I takt med den ekonomiska boomen efter andra världskriget flyttade den vita medelklassen till förorterna, och innerstäderna förvandlades till eftersatta ghetton.
Filmen fokuserar på en specifik händelse på Algiers Motel där tre oskyldiga afroamerikaner miste livet efter en polisraid. Poliserna misstänkte att de hade beskjutits från ett fönster i hotellet, och radade upp en grupp gäster, både svarta och vita, som under flera timmar förhördes med brutala metoder, bland annat skenavrättningar. Flera av dem är fortfarande i livet och har konsulterats för att rekonstruktionen ska komma så nära sanningen som möjligt.
Men "Detroit" är framför allt en spännande fiktionsfilm där Bigelow och Boal låter rollfigurerna bli en provkarta för olika ställningstaganden i konflikten. Här finns ett par pådrivande, testosteronstinna Detroitpoliser som är förblindade av rasism och sexism – men också poliser och militärer som försöker avstyra allt när de inser att förhören går för långt, eller som fegt drar sig undan för att rentvå sina händer. Till förvirringen bidrog att ordergången var otydlig när både den vanliga polisen, delstatspolisen och militären var inblandad.
Här finns de radikaliserade afroamerikanerna som vägrar att ta skit och halstarrigt anser att anfall är bästa försvar, men också den rättrådige och sympatiske svarte säkerhetsvakten Melvin Dismukes (John Boyega, från "Star wars"), som då han försöker medla hamnar i en obekväm mellansits: fortfarande en "nigger" i vissa polisers ögon, och en "Onkel Tom" för många av afroamerikanerna.
Ur myllret av personer stiger till slut Larry Reed (Algee Smith) fram som något av huvudrollsfigur. Han är en sångare i vokalgruppen The Dramatics (de existerar faktiskt fortfarande), och drömmer om ett skivkontrakt med stadens stora skivbolag Motown, även om många i hans omgivning anser att de gör musik för vita. Reed är apolitisk och färgblind, både vad gäller konsten och kärleken, men händelserna på Algiers Motel förändrar honom i grunden och filmen mynnar ut i en fråga om hans tidigare hållning längre är möjlig.
I ett fortsatt segregerat USA, där det begås ständigt nya polisövergrepp mot den afroamerikanska befolkningen, och organisationer som Black lives matter (svarta liv är viktiga) får mothugg av Blue lives matter (polisers liv är viktiga) går det fortfarande att känna röklukten från den brinnande staden. Som en historielektion, och som en startpunkt för en diskussion, är "Detroit" lysande.
Läs alla artiklar om: Filmfredag 8 september
Gå till toppen