Svedala

Kulturarvsdagen: "Jag gillar tanken på att det här har man gjort i alla tider"

Ett dygn före började gårdskarlen elda. På lördagen, lagom till Kulturarvsdagen, var Statarmuseets stenugn i Torup varm nog att baka knäckebröd i.

Träkolen lyser röd och det sprakar i den gamla vedeldade stenugnen. Den är en av få som finns kvar i hela landet. Sex kubik trä har gått åt för att få bottenplattan het. Nu ska den snart få grädda sitt första knäckebröd.
Men först ska museipedagog Karin Rydahl testa temperaturen. Hon tar en näve mjöl och slänger in. Det knastrar, sprids en frän bränd doft och så svartnar det vita pulvret.
– Javisst, det verkar klart, säger hon.
Vilket recept man använde berodde nog på vad man hade för råvaror och vad som funkade i ugnen, förklarar museipedagog Karin Rydahl. Museichef Barbro Franckié tyckte resultatet med receptet på rågmjölsknäckebröd från Annas kokbok blev över förväntan.Bild: Jessica Ziegerer
Det är Kulturarvsdagen och ugnen är öppen för alla som som vill prova på att baka som förr. Under sin storhetstid användes den av dem som bodde i statarlängan, arbetare som jobbade på Torups gods. Då ordnades särskilda bakdagar när arbetarna hade fått lön.
– Det var ju inte lön i form av pengar utan till exempel säd och ved, därför bakade man när lönen kom. Och eftersom det krävdes mycket ved att värma upp ugnen så samarbetade man, säger Karin Rydahl.
Besökaren Kristina Mattsson lånar en tidsenlig keps och ett förkläde, kavlar ut den kalljästa rågmjölsdegen till en rund kaka, rullar hål med kruskaveln och skjutsar in knäckebrödet med brödspateln i ugnen. Sedan gäller det att hålla koll. Bara grädda i ett fåtal minuter. Tittar du bort kan brödet vara bränt.
– Det känns så organiskt, så levande det. Jag gillar tanken på att det här har man gjort i alla tider, säger hon.
"Varje gång man kan få en känsla för hur det var då - det är en häftig känsla", säger Kristina Mattsson.Bild: Jessica Ziegerer
Kulturarvsdagen firas i över 50 länder och har initierats av Europarådets och Europeiska kommissionen. Syftet är att skapa förståelse och engagemang för kulturarvet. I Sverige samordnas evenemangen av Riksantikvarieämbetet. Museichef Barbro Franckié förklarar varför Statarmuseet har valt att lyfta fram brödet.
– Bröd äter man i olika kulturer och över många olika tidsepoker. Till och med Jesus pratade om att dela bröd. Och det finns något fint i att dela ett bröd. Eller något annat. Man kan ju dela pengar, saker, engagemang.
Kristina Mattsson tar försiktigt ut det nybakade knäckebrödet. Det har fått fin brun färg och hårdnar på ett ögonblick.
– Hur ofta samlades man för att baka? frågar hon.
– Det var ju kvartalsutbetalning på lönen så det var nog ett par gånger om året, svarar Karin Rydahl.
– Alltså, jag kan bli så imponerad av människor som i många år har jobbat hårt och slitit och gått okända ur historien. Varje gång man kan få en känsla för hur det var då - det är en häftig känsla, utbrister Kristina Mattsson.
Julia Larsson och Lone Mattsson tittade på när brödet blev till i statarhusets bak- och tvättrum.Bild: Jessica Ziegerer
Knäckebrödet på rågmjöl hade kalljäst under natten innan de bakades i stenugnen.Bild: Jessica Ziegerer
Fakta

Statarhuset byggdes 1886

Statarsystemet fanns föddes på 1800-talet. När det avskaffades fanns det cirka 35 000 statarfamiljer. Statarhuset i Torup byggdes 1886, har sex lägenheter och två bostäder på vinden. Här bodde familjer mellan 1886 och 1945 som var lantarbetare på Torups gods. Först på 1930-talet fick man järnspisar i den gamla statarlängan.

Källa: Malmö stad

Gå till toppen