Huvudledare

Ledare: Damberg drömmer på sin post.

Damberg. Utfrågas om Postnord.Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Föreställ er en bild inifrån näringsdepartementet. Ensam på sitt rum sitter en kostymklädd minister och dunkar uppgivet sin panna i skrivbordet. Gång på gång. Det låter som om han mässar:
”Post-(dunk)-nord, Post-(dunk)-nord…”
Detta har hänt:
På initiativ av Axel Oxenstierna grundades Postverket 1636. Närmare fyrahundra år senare, 2009, slogs det statliga bolaget Posten AB ihop med danska Post Danmark A/S. Resultatet blev Postnord AB.
Tanken var att detta fusionerade bolag bättre skulle klara en hårdnande internationell konkurrens och möta utmaningen från en minskande postmängd.
Men det har gått trögt. Så trögt att vd Håkan Ericsson behöver 3 miljarder kronor i ägartillskott. Kruxet är bara vem som ska betala.
Det är inte så konstigt om näringsminister Mikael Damberg (S) dunkar huvudet i bordet. Det handlar inte bara om att Postnord dras med uppenbara kvalitetsproblem, som borttappad post och försenade leveranser. Sverige, som äger 60 procent av kapitalet i Postnord, ska enligt matematiken betala 1,8 av de 3 miljarderna. Trots att det är i Danmark som lönsamhetsproblemen finns.
Av oklar anledning gick den förra borgerliga regeringen med på att ge danska staten 50 procent av rösterna i Postnord, trots den mindre insatsen. Det har bidragit till att danskarna kunnat fördröja och blockera reformer.
Nu vill inte Damberg ta svenska skattebetalares pengar för att i Danmark köpa ut postanställda, av vilka somliga har så kallade särskilda villkor – rätt till tre årslöner. Damberg sägs till och med vara inne på Sekofackets linje: att Sveriges regering tar initiativ till att bryta upp den svensk-danska postfusionen.
Frågan är vad näringsministern har för alternativ.
* Damberg kan drömma om kungliga Postverket med stort P, om en svunnen tid då posthornet var skinande blankt. Då fanns lördagsutbärning och brevbäraren kom dessutom flera gånger samma dag.
Men vad tjänar det till att drömma om fornstora dar?
* Han kan skylla ifrån sig på Maud Olofsson (C). Hon som var näringsminister och inte bara sade ja till Vattenfalls köp av Nuon för närmare 100 miljarder kronor, Olofsson stod också bakom postfusionen.
Men vad tjänar det till? Idag står det Damberg, inte Olofsson, på skylten utanför den ansvariga ministerns rum.
* Damberg – som enligt källor i Svenska Dagbladet är villig att gå in med en halv miljard i Postnord, samma summa som danska regeringen, och sedan låta bolaget ta upp egna lån – kan alltid drömma om att regeringen i Köpenhamn erbjuder sig att betala mer för att skapa ordning och reda i den fortsatt blödande danska delen av bolaget.
Men vad tjänar det till? En dansk regering som betalar mer än den måste? Dream on!
* Damberg kan drömma om att Postnord bryts upp i två bolag, som sedan kan gå skilda vägar.
Men vad tjänar det till? Idag är Postnord ett integrerat företag och att splittra upp det i två nya organisationer skulle kosta många miljoner och åtskilliga bedrövelser.
Nej, Mikael Damberg har ingen avundsvärd uppgift. Men det är lika bra att näringsministern slutar drömma och tar tag i verkligheten. Posten ska alltid fram.
Gå till toppen