Ekonomi

Regeringens reformutrymme krymper

Tillväxten under andra kvartalet var inte lika imponerande som den först såg ut att vara. Därmed krymper regeringens reformutrymme. Samtidigt dämpas trycket på Riksbanken att dra ned på sina rekordstimulanser.

Statistiska centralbyrån (SCB) sänker sin tillväxtberäkning för årets andra kvartal mer än väntat. Arkivbild.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Det var väntat att Sveriges BNP-tillväxt under andra kvartalet skulle revideras ned. Men det blev en något större nedrevidering än vad de flesta hade räknat med, från 4,0 till 3,1 procent.
En förklaring är att Statistiska centralbyrån (SCB) höjt beräkningarna för tillväxten under föregående år, 2015–2016. Det gör att årets tillväxt, som de flesta beskriver som högkonjunktur, när man jämför bakåt inte ser lika stark ut som i den preliminära SCB-beräkningen.
Förutom att prognosmakare nu måste anpassa sig kan det oväntat låga BNP-utfallet få finans- och penningpolitiska konsekvenser.
Lägre tillväxt innebär att trycket på Riksbanken att börja höja den rekordlåga styrräntan tidigare än planerat minskar marginellt. Enligt skolboken betyder det också minskat reformutrymme för regeringen.
Finansdepartementet räknade i sin senaste prognos från Harpsund i augusti med en svensk tillväxt på 3,1 procent i år och sade utifrån detta att man såg ett reformutrymme på 40 miljarder kronor inför höstbudgeten.
Många bedömare har kallat denna beräkning som ett sätt att bädda för valfläsk inför valet 2018 och kritiker har varnat för både överhettning och spräckt överskottsmål.
Men finansminister Magdalena Andersson är inte förvånad över SCB:s sänkta tillväxttal, som hon tycker ligger i linje med regeringens prognoser.
– Det påverkar inte reformutrymmet för 2018, det här är ju bakåtblickande siffror. Tvärtom kan det ju bli så att tillväxten blir lite högre nästa år i stället, säger hon.
I en prognos i juni beräknade Konjunkturinstitutet (KI) reformutrymmet 2018 till 12 miljarder. Sedan dess har dock tillväxten och skatteintäkterna överraskat positivt, vilket innebär att utrymmet kan bli omkring 10–15 miljarder större, enligt Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på KI.
– Då hamnar reformutrymmet omkring 25 miljarder kronor om regeringen inte ska riskera att missa överskottsmålet, säger hon.
Skulle regeringen ändå dra till med 40 miljarder kronor i nya reformer skulle det ge mindre utrymme för reformer kommande år.
– Då behöver man spara lite mer eller minska utgifterna för att nå överskottsmålet 2019, säger Ylva Hedén Westerdahl.
KI kommer att presentera en färdig analys av reformutrymmet i rapporten Konjunkturläget den 10 oktober.
Fakta

SCB justerar ned tillväxten

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) växte med 1,3 procent under andra kvartalet jämfört med kvartalet före, enligt reviderade beräkningar från SCB. Det kan jämföras med en preliminär beräkning från slutet av juli, där tillväxten beräknades till 1,7 procent.

När det gäller tillväxten i årstakt, alltså jämfört med andra kvartalet 2016, ökade BNP med 3,1 procent i andra kvartalet. I juliberäkningen låg tillväxten i årstakt på 4,0 procent.

Hushållens konsumtion ökade med 0,7 procent jämfört med föregående kvartal. Den offentliga konsumtionen steg med 0,2 procent. Exporten ökade med 2,3 procent och importen steg med 1,5 procent.

Under första kvartalet så växte BNP med 0,6 procent jämfört med kvartalet före och ökade med 2,2 procent jämfört med motsvarande period ett år tidigare.

SCB reviderar samtidigt upp sina beräkningar av årstillväxten 2015 och 2016 till 4,5 respektive 3,3 procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Gå till toppen