På onsdag, den 20 september, lämnar regeringen sitt budgetförslag till riksdagen. Skatt på flygresor är en ny post som har utsatts för hård kritik från både oppositionen och en rad intresseorganisationer. De pekar bland annat på att en flygskatt innebär ökade kostnader för näringslivet och turister, något som drabbar glesbygden särskilt hårt. Andra argument mot att beskatta flyget är att det bara står för en försumbar del av de globala utsläppen av växthusgaser, att flyget blir alltmer effektivt och att tekniska lösningar inom kort kommer att lösa flygets negativa påverkan på klimatet.

Det är sant att flyget bara står för cirka 2 procent av alla koldioxidutsläpp i världen, men det släpper också ut betydande mängder av andra substanser som bidrar till den globala uppvärmningen. Flygets klimatpåverkan är avsevärt större än dess andel av koldioxidutsläppen och kan stå för uppemot 5 procent av växthuseffekten. I västvärlden är siffrorna för flygets klimatpåverkan betydligt högre.

Den enda studie som tar upp flygtrafiken i förhållande till Sveriges totala utsläpp är gjord av KTH och gäller år 2006. Då stod flygtrafiken för cirka 11 procent av de totala utsläppen. Sedan dess har antalet flygresor ökat betydligt.

Det stämmer att flyget blivit alltmer effektivt. Lågprisbolagen har haft störst betydelse genom att skapa plats för fler passagerare ombord och nästan enbart flyga med fullsatta plan. Dessutom har vissa tekniska förändringar, som till exempel så kallade winglets, virveldämpare, bidragit till att flygplanen blivit mer bränslesnåla.

Antalet flygpassagerare i världen ökar med cirka 5 procent om året, utsläppen med minst 3 procent. Det betyder en fördubbling av de totala utsläppen på 20 år.

Grundproblemet är att allt fler människor flyger allt oftare och allt längre, och därför spelar det också mindre roll om varje enskild resa blir allt bränslesnålare.

Flygbolagen hävdar att utsläppen av växthusgaser kommer att minska radikalt genom nya tekniska landvinningar. Just nu talas det om elektriskt flyg. I mer än 20 år har andra tekniska lösningar diskuterats: öppna rotorer, flygande vingar, solarflyg, och en uppsjö av biobränslen, bland annat energiväxter, animaliskt fett, alger och skogsavfall. Hittills har inget av allt detta tagits i bruk.

Det globala klimatavtalet för flyg, Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation, CORSIA, får allt mer kritik. Det är mycket komplicerat och inte bindande förrän år 2035. Dessutom tar det endast hänsyn till en del av flygets utsläpp.

Det finns inte mycket som visar att flygbranschen klarar av en omställning till betydligt mindre utsläpp utan krav från staten. En flygskatt är ett första steg på rätt väg, även om den skatt regeringen nu föreslår är för låg för att få någon verklig betydelse för hur många som väljer att ta flyget.

Förslaget utgörs av en punktskatt med tre nivåer som baseras på hur långt man flyger. Tanken är att passagerarna ska betala 80 kronor för resor inom Europa och uppemot 430 kronor för de längsta resorna.

I en marknadsekonomi som den svenska kan efterfrågan styras genom beskattning (tänk sprit och tobak). Förbrukning som är skadlig för det globala klimatet borde på motsvarande sätt beskattas för att få ner efterfrågan till en nivå som är långsiktigt hållbar. En beskattning kan också göra att flygindustrin arbetar hårdare för att minska utsläppen genom ny teknik.

Jan Henrik Nilsson är docent i kulturgeografi vid institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet.