Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Dags för talmaraton och diplomatfest

I skuggan av kriserna i Nordkorea och Burma drar årets diplomatiska cocktailparty, FN-veckan i New York, igång. Tre blågula ministrar med statsminister Stefan Löfven i spetsen deltar.

Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) vid ett tidigare möte i FN:s högkvarter i New York. Arkivbild.Bild: Pontus Lundahl/TT
Hans Dahlgren, statssekreterare med ett förflutet som FN-ambassadör och kabinettssekreterare, säger att säkerhetsfrågor, i synnerhet Nordkoreakrisen, kommer att stå i fokus vid de många mötena i FN-skrapan.
– Som en av tio valda medlemmar i FN:s säkerhetsråd har Sverige stor möjlighet att påverka och är extra intressant för andra som samtalspartner, säger han.
Utrikesminister Margot Wallström, som också reser till högnivåveckan i FN, bekräftar för TT att agendan är full av aktiviteter som berör Nordkorea.
– Hela veckan är fullspäckad av både bilaterala möten och möten i andra former så att vi kan åstadkomma något, ett ställe eller en plattform för dialog, säger hon.
På Stefan Löfvens schema i New York står bland annat en träff med FN:s generalsekreterare António Guterres, ett säkerhetsrådsmöte om fredsbevarande insatser, ett klimattoppmöte samt ett tal om det egna initiativet Global Deal vid ett evenemang som World Economic Forum ordnar. På tisdag kväll träffar han för första gången USA:s president Donald Trump personligen, vid dennes mottagning för världsledare på ett hotell i New York.
– Men de kommer inte att vara ensamma i rummet, då Trump står värd för en mottagning för alla FN:s medlemsländer. De kommer att säga några ord, men ingen har med sig några politiska budskap till en sådan tillställning, säger Dahlgren.
Till FN-veckan reser även Isabella Lövin, vice statsminister samt minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat.
Den allmänna debatten i generalförsamlingen startar på tisdag – då talar bland andra Donald Trump och Frankrikes president Emmanuel Macron. Sveriges anförande hålls sannolikt på lördag.
Men det viktiga under FN-veckan är egentligen alla möten som sker vid sidan av talarstafetten, både bilaterala och större konferenser. I år har Donald Trump bjudit in till en träff om FN-reform dagen innan den allmänna debatten startar. På tisdag hålls ett klimattoppmöte och flera diskussioner om konfliktförebyggande åtgärder. Och från och med onsdag kan medlemsländerna börja underteckna FN:s konvention för ett globalt förbud mot kärnvapen.
Det sistnämnda är en het potatis i Sverige eftersom Washington DC har varnat för att ett undertecknande kan försvåra det svensk-amerikanska försvarssamarbetet. I början av september sade regeringen att en rejäl analys ska göras av frågan.
– Utredningen måste bli färdig innan man kan fatta beslut. Det lär ta ett antal månaderna, säger Dahlgren.
Fakta

FN-veckan i New York

Några hållpunkter inför högnivåveckan i FN:

Måndag 18 september: Statsminister Stefan Löfven möter FN:s generalsekreterare António Guterres. Senare deltar han vid ett evenemang som ordnas av World Economic Forum, där han bland annat talar om sitt initiativ Global Deal som handlar om schyssta villkor på arbetsmarknaden. USA:s president Trump håller ett större möte om FN-reform.

Tisdag 19 september: Generalsekreterarens frukost. Den allmänna debatten i generalförsamlingen startar, med tal av bland andra USA:s och Frankrikes presidenter. Klimattoppmötet Global Pact for the Environment.

Onsdag 20 september: Säkerhetsrådsmöte på stats- och regeringschefsnivå. Ämnet är reform av FN:s fredsbevarande insatser. FN:s medlemsstater kan börja skriva under konventionen om ett globalt förbud mot kärnvapen.

21-25 september: Den allmänna debatten och den mötestäta veckan fortsätter med diskussioner om bland annat konfliktförebyggande insatser, barn i krig, klimatet, hälsa samt möten om olika konflikthärdar. I nuläget ser det ut som Sveriges anförande i generalförsamlingen ska hållas den 23 september. Det hålls sannolikt av utrikesminister Margot Wallström eller FN-ambassadör Olof Skoog.

Källor: Regeringen och FN

Fakta

Bakgrund: FN:s generalförsamling

FN:s generalförsamling samlas varje år i september. Då hålls också den allmänna debatten då ledare från de 193 medlemsstater talar i FN-högkvarteret i New York.

Talarna har i allmänhet 15 minuter på sig. I år ligger fokus på USA:s president Donald Trump och hans franske kollega Emmanuel Macron som gör debut i kammaren. För FN:s nye generalsekreterare Antonio Guterres blir det också premiär. Förr i världen, när ledare som Venezuelas avlidne president Hugo Chavez, Libyens Muammar Gaddafi och Kubas Fidel Castro deltog kunde det bli stor show i generalförsamlingen.

Årets generalförsamling är den 72:a.

FN:s generalförsamling kan i princip ta upp vad som helst utom, normalt sett, ämnen som avhandlas i säkerhetsrådet. I viktiga frågor krävs två tredjedels majoritet. Varje medlemsland har en röst. Till skillnad från FN:s säkerhetsråd kan församlingen generellt inte ta bindande beslut. Den är dock viktig för debatt och opinionsbildning. Generalförsamlingen väljer också generalsekreterare, efter förslag från säkerhetsrådet.

Källa: FN

Fakta

Förenta Nationerna (FN)

Förenta Nationerna bildades under andra världskrigets slutskede. FN-stadgan undertecknades av 51 medlemsländer sommaren 1945 och 24 oktober samma år trädde den i kraft. I dag har FN 193 medlemsländer.

Arbetet leds av generalsekreteraren, just nu portugisen António Guterres, och bygger till stor del på FN-stadgan. FN:s tredje generalsekreterare, svensken Dag Hammarskjöld, beskrev organisationens syfte så här: "FN har inte skapats för att föra mänskligheten till himlen utan för att rädda den från helvetet."

Viktiga kammare där beslut fattas är generalförsamlingen, säkerhetsrådet och FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc).

Källa: FN

Gå till toppen