Nord & Francke

3 låtar som gör mig lycklig

Vad som går på repeat i Franckes hörlurar just nu.

Lorde på MTV Video Music Awards i augusti.Bild: Matt Sayles

1. Lorde: Green light

Sometimes I wake up in a different bedroom
I whisper things, the city sings ’em back to you
Lordes andra album kom i somras och det var först då som första singeln Green light seglade upp bland mina mest spelade. Det är en låt som andas stjärnstudio, ett koppel av producenter och viktiga pr-människor som springer i korridorer med pärmar under armen, andan i halsen och kniven på strupen. Det gällde liksom att följa upp den gigantiska succé den då 17-åriga Lorde gjorde med sin debut 2013.
Därför är det roligt att tänka på att nästan hela albumet Melodrama är inspelat hemma hos Lena Dunham – det är nämligen där hennes kille Jack Antonoff, musiker och producent, arbetar.
Hursomhelst, Green light är storstad, barliv, nattliga taxifärder, för mycket smink och en harang som kastas över ett ex som verkar förtjäna att vara just det – ett ex. Det är handklapp, galopperande piano och en glad kör som kontrasterar snyggt mot texten i övrigt.

2. Anna of the North: Someone

Two drinks down, there's something in the water, baby
Lose control, want someone to take me home
I lose touch, throw my arms around you, baby
Det var så mycket bra norsk musik på ljudspåret i Skam. Det fick mig att inse att jag hade begränsade kunskaper om norsk popmusik, åtminstone från tiden efter A-ha och Fra Lippo Lippi... Så jag letar vidare. Tipset om just Anna of the North hittade jag på en Skamskådespelares Instagram Stories och lyssnade igenom hela albumet och PANG! Där var den. Först trodde jag att det var en cover på Bette Davis Eyes eftersom introt är mer än inspirerat av Kim Carnes gamla låt men sen: Someone är en kaftan att svepa in sig i, en luftballong att stiga upp i för att sväva uppåt, bortåt. Men åttiotalstrummorna kallar hem mig igen.

3. Lana Del Rey & Stevie Nicks: Beautiful people, beautiful problems

We get so tired and we complain
’Bout how it's hard to live
It's more than just a video game
Lana Del Reys nya album Lust for life dominerade min sommarsemester totalt. Jag satt i en hammock med en roman i händerna och som en sköld mot den verklighet där man går till jobbet varje dag och gör rätt för sig fungerade Lana Del Reys vackra tassande i kulissen. Men åtskilliga gånger tappade jag tråden i det jag läste och flöt bara in i musiken, med blicken irrande någonstans i fjärran. Oftast hände detta i duetten med Stevie Nicks. Då gick det inte att hålla musiken på distans längre. Om Lana Del Rey är en mästare på laidback ballader, är Stevie Nicks själva definitionen av laidback sedan decennier tillbaka. När Fleetwood Mac-sångerskan tar över i höjd med andra versen avstannar all min verksamhet, alla mina tankar på annat hejdas av magin som sker.
Nord & Francke på Instagram!
Här finns vi på Facebook!
Vår podd är här!
Mejla oss!
Gå till toppen