Kultur

Om själ och kropp: Drömmar på slakteriet

Géza Morcsányi och Alexandra Borbély i ungerska "Om själ och kropp" som vann Guldbjörnen på Berlinfestivalen tidigare i år.Bild: Folkets Bio

Om själ och kropp

BIO. DRAMA. Ungern (Teströl és lélékröl) , 2017. Regi: Ildikó Enyedi. Med: Géza Morcsányi, Alexandra Borbély. Åldersgräns: 15 år. Längd: 1.56.

Hur skulle du reagera om du träffade någon som hade exakt samma drömmar om nätterna? Det är den fantasifulla utgångspunkten i ungerska "Om själ och kropp", som något överraskande vann Guldbjörnen i Berlin tidigare år. Regissören Ildikó Enyedi hade några smärre festivalframgångar i skarven mellan 80- och 90-talen, men hon har inte gjort långfilm på ett par decennier. Ingen dålig comeback, alltså.
"Om själ och kropp" utspelas på ett slakteri och de två som drömmer samma dröm om två hjortar i skogen – en hane och en hona – är den medelålders ekonomichefen Endre och den unga köttinspektören Maria. Allting uppdagas då en psykolog kopplas in för att djupintervjua personalen efter en stöld. Psykologen tror att hon är utsatt för ett practical joke, medan Endre och Maria tror att det rör sig om en lustig tillfällighet. Men drömmen återkommer och snart inser de att deras undermedvetna är sammantvinnade, att de är själsfränder. Båda är skeva och stukade personer med funktionshinder. Endre har en förtvinad arm, och har sedan länge gett upp alla tankar på en relation, Maria har drag av autism och lider av beröringsskräck. Som romantiskt kärlekspar på film är de minst sagt udda.
En sämre regissör och manusförfattare hade säkert dragit större växlar på drömtemat, men Enyedi är sparsmakad med fantasterierna. De återkommande scenerna med hjortarna blir inte bara en sinnebild för längtan efter samhörighet, utan också efter ett friare naturtillstånd som kontrasteras av den blodiga verkligheten på slakteriet där naturen är satt i bur och människorna är löneslavar. Genom filmen dras det ständigt paralleller mellan djur och människor – inte minst i jakten efter en partner – och det är lätt att läsa in en djurrättstematik; känsliga tittare varnas för autentiska slaktscener.
Alexandra Borbély (Maria) och amatörskådespelaren Géza Morcsányi (Endre) är utmärkta, och en befriande dos humor lättar upp allvaret, inte minst i form av en sexuellt frispråkig städtant. Det här är en film med både själ och kropp.
Läs alla artiklar om: Filmfredag 22 september
Gå till toppen