Aktuella frågor

Debattinlägg: "Är den gig-bemannade organisationen en fluga eller framtiden?"

Att gigga sig fram är något som än så länge bara är i sin linda, men kan vara framtidens sätt att arbeta – och att göra karriär. Det skriver Alexander Åström och Joakim Nyman, företagare som arbetar med gigekonomi.

Patti Smith på KB i Malmö. "Giget" i gigekonomin kommer från musikervärlden och står för en spelning inför betalande publik, skriver artikelförfattarna.Bild: Lars Brundin
Med öppnare gränser och ny teknologiskapas och sprids nya sätt att arbeta snabbt. Ett sätt som är här för att stanna är gigekonomin. Den har kallats den nya generationens sätt att jobba och har skakat branscher och hela marknader i grunden.
"Giget"i gigekonomin kommer från musikervärlden och står för en spelning inför betalande publik.
Gigekonomin har många olika skepnader och sträcker sig från frilansande journalister till taxitjänsten Uber och studenter som på ett flexibelt sätt vill kombinera studier och jobb. Gemensamt för denna nya ekonomis alla grenar är att de utgör en motpol till fast nio-till-fem–arbete hos en och samma arbetsgivare.
Gigekonomin har under sin frammarsch skaffat sig både förespråkare och kritiker såväl som vinnare och förlorare. Inom vissa områden och hos vissa företag har arbetstagaren — giggaren — kommit i kläm, och det är ofta det som diskuteras i medierna. Det är bra att sådana exempel lyfts fram men det är också viktigt att veta att 20-30 procent av den arbetsföra befolkningen inom EU och USA sysslar med något slags giggande, eller independent work, som konsultbolaget McKinsey kallar det i en omfattande studie av denna typ av ekonomi. McKinsey slår också fast att en absolut majoritet av dem som giggar gör det för att de vill, inte för att de är tvungna.
Det kommer alltid att finnas vinnare och förlorare inom gigekonomin, samt kortsiktiga vinnare som i långa loppet blir förlorare. Den som inte behandlar sina giggare väl går det till slut illa för.
Svenska företagare har än så länge varit relativt passiva till gigekonomins utveckling, och har därför varken hunnit bli vinnare eller förlorare. Globalt sett har företag däremot alltmer börjat inse gigekonomins fördelar. Det gäller även vissa politiker.
Gigekonomin kan utgöra en energiinjektion i den statiska svenska arbetsmarknaden. Den kan göra ett viktigt arbete genom att luckra upp strukturell, konjunkturs- och ungdomsarbetslöshet. Den skapar ofta effektiva organisationer som kan anställa och flytta runt arbetskraft efter behov och lägga produktion där den behövs för stunden. Det sänker kostnader, ökar flexibiliteten och ger i slutänden kunderna bättre produkter och erbjudanden.
Arbetsgivarna påverkas framför allt på fem sätt genom giggande och giggare:
• Det är lättare att sätta upp mål när man arbetar i projekt och resultatet blir mer mätbart.
• Om de som jobbar själva får bestämma när och var de ska arbeta ökar deras stimulans och motivation.
• Att kunna knyta kostnader för personal till specifika projekt eller kampanjer blir effektivt, ger ofta lägre kostnader och är lättare att utvärdera.
• Företaget kan fokusera på sin kärnverksamhet och lägga ut annat som behöver göras på giggare som är specialiserade inom just det området.
Flexibiliteten både när det gäller väntade och oväntade förändringar ökar. Företag är idag bundna av att arbetsbelastningen skiftar under årets olika perioder. Kampanjer och projekt gör också att behovet av arbetskraft skiftar. När nu människor i allt större utsträckning vill kunna bestämma hur mycket, när och var de ska arbeta så kan det gagna både företagen och dem som jobbar.
Den ombyggnation av arbetsmarknaden som gigekonomin innebär ger förvärvsarbete en ny innebörd och därför förtjänar också begreppet "arbete” en ny definition. Svenska entreprenörer har under de senaste åren skapat mångmiljonföretag efter mångmiljonföretag, något som gör att unga människor har fått nya förebilder som Spotifys grundare Daniel Ek och Filip Tysander som startade klockföretaget Daniel Wellington. Egenföretagandet exploderar och andelen långvariga, "fasta” anställningar minskar.
Företag ser idag arbetsuppgifter och ansvarsområden i allt större utsträckning som projekt med tydliga start- och slutdatum. Det gör i sin tur att visstids- och projektanställningar blir allt vanligare.
Kompetens som passade i en del av verksamheten i januari kan ofta behövas någon helt annanstans i organisationen i april. Alternativt behövs samma kompetens inte alls - många företag skulle gynnas av en högre, eller åtminstone mer flexibel, personalomsättning.
Arbetsmarknaden är i en spännande utvecklingsfas. Att gigga sig fram är något som än så länge bara är i sin linda, men kan vara framtidens sätt att arbeta – och att göra karriär.
Att anlita konsulter och giggare i projekt och för specifika uppdrag blir allt vanligare. Samtidigt kan dessa anställningar som länge gick under beteckningen "osäkra", locka personer som vill ha större frihet i sitt arbete.
Frågan är om den gig-bemannade organisationen är en fluga eller framtiden. Vi är övertygade om det senare.

Alexander Åström

Joakim Nyman

Alexander Åström är marknadschef på Gigstr som erbjuder företag skräddarsydda personallösningar on demand.
Joakim Nyman är konsult och projektledare på Consultatum, ett managementkonsultbolag som erbjuder lösningar inom personalfrågor, kommunikation och ledarskap.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen