Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Propaganda styr bilden i Burma

Fördomar, desinformation och rena lögner sprids i medier och av regeringen i Burma, enligt flera experter. Folket i landet har därför en skev bild av våldsamheterna mot rohingyer, som av FN beskrivs som etnisk rensning. På hemmaplan hyllas situationen som en kamp mot terrorn.

Två bilder på samma kvinna. På den vänstra sades hon vara rohingyer beväpnad med machete som tände eld på sina egna hus. På den högra identifieras hon som hinduiskan Hazuli, när hon träffade journalister på en resa övervakad av regimen.Bild: AP
Den buddistiske munken pekade mot det utbrända skalet av ett hus. Det var rohingyerna själva som tände eld på dem, hävdade han, inför den internationella presskår som vallats runt i Rakhinestaten under en medieresa som ordnades och övervakades av regimen.
En annan man visade upp bilder för journalisterna på sin mobiltelefon, som påstods visa muslimer som tände eld på byggnaderna.
Problemet var bara att några av journalisterna kände igen personerna på bilderna – från en hinduisk by de besökt några timmar tidigare, där de hävdade att rohingyer bränt deras byar, rapporterar nyhetsbyrån AP som var med på resan.
Mark Farmaner, chef för den brittiska lobbyingorganisationen Burma Campaign UK, säger att medielandskapet i Burma för närvarande är det sämsta han upplevt. Statliga medier används som propagandaverktyg, på samma sätt som militärdiktaturen gjorde. De privata medier som var verksamma i landet under diktaturen är inte mycket bättre.
– Även medierna som brukade verka utanför landet, de burmesiska journalister som flytt till grannländerna och som var mycket mer självständiga och kunde bevaka mer balanserat och fritt, är nu regeringens megafon, säger han.
Enligt honom presenterar medierna en antimuslimsk och antirohingysk bild, i linje med den från regeringen. Folkgruppen kallas sällan rohingyer, utan beskrivs som extremistiska terrorister från Bangladesh.
Den burmesiska regeringen är aktiv på sociala medier, framför allt Facebook, för att få ut sitt budskap.
– Det är väldigt svårt för människor i Burma att få oberoende och korrekt information, för de har bombarderats av regeringspropaganda, säger Farmaner.
Chris Lewa, vid organisationen The Arakan Project, instämmer i att det rör sig om propaganda, och att den har effekt i landet. Rohingyerna är ett tacksamt mål, då folkgruppen redan innan våldsamheterna i delstaten Rakhine var illa sedda.
– Folket tror generellt att rohingyer är terrorister, och att det är ett stort problem, för regeringen har också spridit uppgifter om förestående terrorattacker. Det har skrämt upp folk, och det tror jag är syftet också, säger hon.
Samtidigt är hon inte lika hård i sin kritik mot alla tidningar, utan säger att det finns undantag med balanserad rapportering. Hon poängterar också att många journalister är rädda, att det kan vara straffbart att ha kontakt med "terrorgrupperna". Journalister som rapporterar kritiskt riskerar också att attackeras på sociala medier.
Men även på den andra sidan har falsk information spridits. Aung San Suu Kyi har sagt att det varit många fejkade nyhetsbilder, och att det bara är "toppen av ett isberg av desinformation för att skapa mycket problem mellan olika samhällen och med målet att gå terroristernas intressen".
Ett exempel är turkiske vice premiärministern Mehmet Simsek, som twittrade ut en bild på kroppar, med varningen om massmord på rohingyer. Han tog senare bort inlägget, eftersom bilderna visade sig tagna i andra sammanhang, en var från folkmordet i Rwanda 1994.
– Jag tycker att det verkar som att de falska bilderna sprids främst av människor som inte bor i landet. Rohingyerna anklagas ofta för det, men från deras håll upplever jag att det handlar mer om överdrifter, säger Chris Lewa.
Fakta

Bakgrund: Rohingya

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

Hundratusentals muslimer är nu på flykt sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den burmesiska militären hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", de lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som Arsa (Arakan Rohingya Salvation Army), som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.

Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti. Hittills beräknar FN att fler än 420000 personer flytt.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders med flera.

Fakta

Mobiliserar på nätet

Båda sidor slåss om att föra fram sin bild av konflikten i Rakhine i medier, vilket även riktas mot internationella medier.

Enligt Bangkok Post översvämmas tidningens kommentarsfält med antirohingyska budskap, ofta med innebörden att rohingyerna är illegala invandrare från Bangladesh som försöker att via fördriva rakhinsk befolkning. Tidningen misstänker att det rör sig om en organiserad kampanj.

Brittiska BBC skriver att båda sidor använder sig av nyhetsbilder, tagna i helt andra sammanhang, som de hävdar visar den nuvarande situationen.

Det är svårt att veta vad som verkligen händer, eftersom journalister, internationella hjälporganisationer och FN inte obehindrat och självständigt får arbeta i delstaten Rakhine.

Gå till toppen