Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Venezuela: Inreseförbud är politisk terrorism

USA:s president Donald Trump lägger till Nordkorea och Venezuela på listan över länder vars medborgare omfattas av inreseförbud till USA – något Venezuela kallar "politisk terrorism". Medborgarrättsorganisationer är kritiska mot den nya, icke-tidsbegränsade versionen av den omtvistade regeln – men experter tror att Trumps chanser att få rätt har ökat.

Under natten till måndagen svensk tid, samtidigt som Trumps senaste inreseförbud från i mars löpte ut, meddelade Vita huset att ett nytt kommer att börja gälla den 18 oktober. Sudan har slopats från den ursprungliga listan på sex i huvudsak muslimska länder. Nytillkomna är Nordkorea, Tchad och Venezuela och kvar sedan tidigare är Iran, Libyen, Somalia, Syrien och Jemen.
En viktig skillnad är att det nya inreseförbudet inte är tidsbegränsat. Utvärderingar av hur väl länderna samarbetar med amerikanska myndigheter när det gäller hårdgranskning av dess medborgare kommer att göras kontinuerligt. Departementet för inrikes säkerhet ska informera presidenten en gång i halvåret och länder kan komma att läggas till, skriver tidningen USA Today.
Inreseförbudet är tänkt att gälla i olika grad för olika länders medborgare. Till exempel ska ingen från nykomlingarna Nordkorea eller Tchad få resa in i USA, medan det i Venezuela enbart gäller en lång lista myndighetsanställda med familjer. Och iranska studenter kan få plugga i USA efter en omfattande granskningsprocess.
I kungörelsen från Vita huset heter det att åtgärden är ett "mycket viktigt steg" på vägen mot ett invandringssystem som skyddar amerikaner i en tid av "farlig terrorism och transnationell brottslighet".
"Att göra USA säkert är det jag prioriterar högst. Vi kommer inte att ta in människor i vårt land som vi inte kan granska ordentligt", twittrar Trump själv.
Men han får mothugg i ett uttalande från Venezuelas utrikesdepartement:
"Dessa typer av listor... är oförenliga med internationell lag och konstituerar i sig själva en form av psykologisk och politisk terrorism".
Kungörelsen läggs fram samtidigt som USA:s högsta domstol (HD) håller på att ta ställning till huruvida det tidigare inreseförbudet – som gav upphov till stora protester runtom i landet – var grundlagsvidrigt eller inte. Flera lägre instanser fann att det bröt mot grundlagens skydd mot religionsfrihet och likhet inför lagen.
Men HD sade på måndagen att domstolen inte längre vill ha muntliga föredragningar den 10 oktober, som tidigare planerats, i frågan om det förra förbudet var lagligt eller inte. Experterna tolkar detta, och utformningen av det nya förbudet, som att Trumps chanser att få rätt har ökat, skriver Reuters.
Människorättsorganisationen Amnesty International USA och medborgarrättsorganisationen ACLU, som bestritt det tidigare reseförbudet i domstol, klandrade omedelbart den nya regeln. I ett uttalande beskriver Amnesty International det som "regeringssanktionerad diskriminering". ACLU skriver att presidentens ursprungliga synd, att angripa muslimer, inte hjälps av att han lägger till andra länder (ickemuslimska Nordkorea och Venezuela) på listan.
Fakta

Bakgrund: Första presidentordern om inreseförbud

Den 27 januari skrev USA:s president Donald Trump under ett dekret om regler för flyktingar och resenärer. Det omfattade ett inreseförbud för personer från sju i huvudsak muslimska länder – Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen – i 90 dygn. Inga USA-visum skulle utfärdas i länderna under den tiden.

Dessutom skulle allt flyktingmottagande i USA stoppas i 120 dygn, tills nya regler införts. Därefter var det tänkt att flyktingar som flyr undan "religiöst förtryck" (kristna, enligt Trump själv) skulle prioriteras. Flyktingar från det krigshärjade Syrien skulle stoppas från inresa tills vidare, tills presidenten beslutar att de inte längre utgör ett hot mot landets säkerhet.

Presidentdekretets syfte var, enligt Trump, att hålla islamistiska terrorister borta från USA och ge Washington tid att utarbeta rutiner för "extrem granskning" av människor från de utpekade länderna.

Beslutet ledde till omfattande folkliga protester både i USA och utomlands, liksom från näringslivet och världsledare. Det kritiserades för att vara dels diskriminerande, dels ineffektivt. Den 4 februari stoppades det som konstitutionsvidrigt av James Robart, federal domare i Seattle.

Vita huset övervägde att överklaga till Högsta domstolen men valde att i stället arbeta fram ett nytt, mindre omfattande, dekret. Det presenterades den 6 mars. I den nya skrivningen var Irak undantaget från listan av länder med inreseförbud och undantag gjordes också för människor som redan har giltiga visum och andra tillstånd. Tillsvidarestoppet för flyktingar från Syrien slopades också.

Den nya ordern skulle ha trätt i kraft den 16 mars, men stoppades tillfälligt av domstolar i Hawaii och Maryland.

Justitiedepartementet vände sig till Högsta domstolen för att häva stoppet. I juni meddelade HD att man ska ta upp fallet i oktober, vilket nu tycks skjutas fram. Till dess får presidentordern införas, men enbart för personer som inte kan påvisa en "äkta koppling" till USA.

Gå till toppen