Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Över 800 skadade när Katalonien folkomröstade

Den omstridda folkomröstningen om katalansk självständighet blev en våldsam historia när polisen försökte stoppa människor från att rösta. Enligt den katalanska regeringen skadades över 800 människor – men Spaniens premiärminister Mariano Rajoy tackar den spanska polisen.

En polis riktar ett gummibollsgevär mot folkomröstningsanhängare i Barcelona.Bild: Manu Fernandez
När vallokalerna stängt samlades några tusen Barcelonabor på Plaça de Catalunya i hjärtat av staden för att tillsammans följa rapporteringen efter omröstningen på en storbildsskärm. Mariano Rajoys tv-sända tal möttes av högljudda burop och busvisslingar.
– I dag genomfördes ingen folkomröstning i Katalonien, sade Rajoy och tillade att en stor del av katalanerna inte vill delta.
Spanien är en snäll men bestämd demokrati, fortsatta den spanske premiärministern, och berömde den nationella polisen och paramilitära Guardia civil för att ha "fullgjort sitt uppdrag enligt det mandat de hade".
Vid det laget hade bilder spridits över hela världen på hur polisen använt våld för att beslagta valurnor samt avlägsna människor från vallokaler runt om i Katalonien. Vittnesmål om hur kvinnor och män i alla åldrar drabbats när de gjorde passivt motstånd spreds snabbt i olika medier.
Det uppstod även verbala konfrontationer mellan polismän från de två statliga poliskårerna och poliser från den katalanska kåren Mossos d'Esquadra, som under dagen valde att inte bruka våld mot allmänheten som ville rösta.
"I egenskap av borgmästare för BCN kräver jag ett omedelbart stopp för polisangreppen mot den försvarslösa befolkningen", skrev Barcelonas borgmästare Ada Colau på Twitter.
Flera medier rapporterar att polis avlossat gummikulor nära vallokalen i skolan Rius i Taulet i Barcelona. Men av Sky News bilder framgår att det handlar om gummibollar, sannolikt av en fransk typ som kallas för flash-ball som europeiska poliskårer använder i kravallsammanhang.
Polis bekräftar enligt spanska medier att man avlossat projektiler.
Ord står mot ord om hur många människor som skadats till följd av våldsamheterna. Den katalanska regionregeringen meddelade sent på söndagskvällen att minst 844 personer har skadats. Men regeringen i Madrid anger att det rör sig om 92 skadade, enligt AFP.
Trots polisens insatser gick det enligt den katalanska regeringen till slut att rösta i större delen av vallokalerna. Köerna var långa till flera av dem som TT besökte i stadsdelen Eixample i centrala Barcelona, och de gick åt alla håll för att försvåra för polisen att komma fram.
– Jag grät när jag lade min röst, sade 30-åriga Anna Pineda, som röstat strax efter klockan 13 tillsammans med sin pojkvän och två vänner i en lokal på Carrer de Casp.
– Det har varit en väldigt tuff dag. Vi har inte sovit, och vi var här redan klockan fem i morse.
En halv kilometer norrut, vid en lokal på gatan Pau Claris, fanns inga köer.
– Det här var en vallokal. På morgonen levererades valurnorna, kuverten och röstsedlarna. Men vid kvart i nio kom den nationella polisen och beslagtog allt. Det gick aldrig att rösta här, säger 20-åriga Silvia Caufapé, representant för den katalanska regionadministrationen.
Hon är kritisk mot centralmaktens agerande.
– En stat som måste skicka hit styrkor från andra platser för att den är rädd för dialog och politiska rörelser. Då måste man fråga sig om den verkligen uppfyller de funktioner den ska uppfylla.
Vallokalerna stängde vid 20-tiden och strax därefter kom vaga rapporter om att över tre miljoner människor "deltagit i omröstningen". 5,3 miljoner av Kataloniens invånare var röstberättigade.
Klokan 22.30 höll Kataloniens regionpresident Carles Puigdemont ett tal, där han tackade alla som deltagit i omröstningen och fördömde den spanska polisens agerande.
– EU kan inte fortsätta att titta åt ett annat håll, sade han.
– Vi har skickat ett budskap till hela världen: Vi har rätt att bestämma över vårt eget öde, och göra det utan våld.
Puigdemont sade inget om resultatet mer än att regionparlamentet skulle meddelas om det – och att regeringens avsikt är att utropa katalansk självständighet om det är ett "ja".
Fakta

Katalonien

Autonom region i nordöstra Spanien.

Invånare: 7,5 miljoner (Spaniens näst folkrikaste region).

Huvudstad: Barcelona.

Består av fyra provinser: Barcelona, Girona, Tarragona och Lleida.

Officiella språk: Katalanska, spanska och araneiska (en dialekt av occitanskan).

Ekonomi: Katalonien står för ungefär en femtedel av Spaniens BNP. Regionens BNP per capita är den fjärde högsta bland Spaniens 17 autonoma regioner och motsvarar ungefär 60 procent av Sveriges BNP per capita.

Katalonien har den sjunde lägsta arbetslösheten av regionerna, 13,20 procent. För personer i åldern 16–25 år är den 30,46 procent. Hushållens disponibla inkomst är på en delad tredjeplats av regionerna.

Källa: Spaniens statistikmyndighet INE

Fakta

Den katalanska folkomröstningen

I folkomröstningen har väljarna fått svara frågan "Vill du att Katalonien ska bli en självständig stat i form av en republik?".

Den regionala styrande koalitionen avser att utropa självständighet inom två dygn om resultatet blir ett ja.

Förutom lagen om folkomröstning har det regionala parlamentet antagit en lag om hur en övergång till en katalansk republik ska gå till, om det blir ja i folkomröstningen.

Några av motiven för självständighet är värnandet av katalansk kultur, särskilt språket. Dessutom anses det spanska systemet för att ta in skatter från regionerna vara orättvist och missgynna det ekonomiskt tunga Katalonien, som står för en femtedel av Spaniens ekonomi.

Folkomröstningen har förbjudits av Spaniens författningsdomstol och centralmakten i Madrid har vidtagit flera åtgärder för att förhindra den.

Gå till toppen