Huvudledare

Ledare: Katalaner röstade olagligt. Det försvarar inte våldet.

Polis och väljare i Barcelona i söndags.Bild: Manu Fernandez
Även den som har rätt i sak kan göra väldigt fel. Det visade den spanska centralregeringen i Madrid i samband med söndagens folkomröstning om självständighet i Katalonien.
Omröstningen var olaglig och ett brott mot landets konstitution. Tidigt på söndagen lät spanska myndigheter därför stänga hundratals vallokaler, gripa tiotals valarbetare och beslagta miljontals valsedlar.
Men insatserna stannade inte vid detta. Polisen gick brutalt fram mot dem som ville rösta. Uppemot 900 personer uppges ha skadats, varav fyra allvarligt, i konfrontationer med polisen. På vissa håll ska gummikulor ha använts mot folksamlingar som hävdade sin rätt att rösta.
Våldet väckte naturligt nog ilska i de katalanska leden. Och den spanske premiärministern Mariano Rajoy dämpade knappast känslorna när han i ett tv-sänt tal sedan berömde poliserna för att ha "fullgjort sina uppdrag enligt det mandat de hade".
Situationen blir än mer prekär av den historiska konflikten mellan Katalonien och Madrid. Risken är uppenbar att motsättningarna eskalerar och många inväntade därför kommentarerna från EU.
Efter mer än ett dygns tystnad kom så reaktionen från Bryssel. EU-kommissionens talesperson Margaritis Schinas konstaterade rätt och slätt att omröstningen inte var laglig och att de katalanska självständighetskraven är en intern fråga för Spanien som måste hanteras enligt spansk lag. Han uppmanade även till dialog och sade att våld aldrig kan vara ett politiskt instrument. Men mest talande var tystnaden om de våldsamma scenerna.
Förmodligen sades betydligt mer under telefonsamtalet på måndagen mellan EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Mariano Rajoy. Och rådsordföranden Donald Tusk ska i sin tur ha uppmanat den spanske premiärministern att "undvika ytterligare upptrappning och användande av våld". Men EU hade gott kunnat uttrycka tydligare oro. Respekten för medborgarna och de mänskliga rättigheterna ska trots allt vara centrala frågor för unionen. Då blir det märkligt att inte reagera hårdarenär poliser med batonger ställts mot väljare med röstsedlar i ett medlemsland.
Även en olaglig folkomröstning måste kunna hanteras med större hänsyn till medborgarna och FN uppmanar nu Spanien att utreda våldsamheterna. Men det är till EU som Kataloniens regionpresident Carles Puigdemont vänder sig med en vädjan om medling mellan regionen och Spaniens centralregering.
Parterna kan behöva få hjälp utifrån för att få igång en mer konstruktiv dialog. Om tongångarna fortsätter som nu riskerar läget att förvärras. Puigdemont är tydlig med sin åsikt att katalanerna efter utfallet i omröstningen – där många av de relativt få som kunde rösta röstade för självständighethar rätt att bilda en självständig stat. Madrid lovar i sin tur att ta till alla lagliga medel för att hindra detta.
I grunden är centralregeringens hållning begriplig. Spanien består av 17 autonoma regioner med varierande grad av självstyre och om Katalonien bryter sig loss lär andra regioner följa efter. Liksom på andra håll inom EU exploaterar chauvinistiska krafter ekonomiska, etniska och historiska skillnader mellan olika landsdelar – och nationalismen är på frammarsch. Men en utveckling där länder börjar delas upp vore skadlig för hela Europa.
Inte minst därför borde EU kunna ställa upp och medla mellan den spanska centralregeringen och Katalonien. Parterna ser ut att ha små möjligheter att finna en farbar väg själva och konflikten tycks bli mer infekterad för varje utspel de gör.
Det kan invändas att det inte är en given roll för EU att medla inom ett medlemsland. Men en union som bygger på samhörighet över landsgränserna borde också kunna bidra till att dämpa motsättningar inom dem. Europatanken handlar trots allt om att se de gemensamma intressen som förenar. Det perspektivet behövs nu akut i relationen mellan Madrid och Katalonien.
Gå till toppen