Kolumnen

Ingrid Runsten: "Majoritetsstyre inte bara en fråga om matematik."

Det behövs flerBild: Tom Wall
För en gasell är förmågan att springa snabbt avgörande för överlevnad. En kommun däremot kan inte springa ifrån stora grupper av invånare, det blir ingen hållbar tillväxt.
I Öresundsinstitutets studie Sydsvenska gasellkommuner har Malmö, Landskrona och Helsingborg högre tillväxt än rikssnittet. Det är också kommuner som har betydligt högre arbetslöshet än rikssnittet.
Ekvationen går inte ihop, klyftorna riskerar att vidgas.
Men ”problem ska lösas, de ska inte exploateras”, som Ulf Kristersson sade i sitt första tal som Moderatledare. Och problemlösning var just vad politikerna i fullmäktige i Helsingborg ägnade sig åt när de nyligen i bred politisk enighet beslutade om ett åtgärdsprogram mot ungdomsarbetslöshet och för integration. Det firade kommunalråden Jan Björklund (S) och Anna Jähnke (M) med en high-five.
Helsingborgs Dagblads analys av det politiska läget i Helsingborg visar att det kommer att behövas mer av den varan. Att det faktiskt krävs en fast relation över blockgränsen om det ska vara möjligt att styra Helsingborg efter valet nästa år, utan att stödja sig på ett parti som har som affärsidé att exploatera problem.
Det är inte en opinionsundersökning tidningen gjort. Det är en genomgång med utgångspunkt i de aktuella opinionssiffrorna på riksplanet, i kombination med hur kommunvalet i Helsingborg brukar skilja sig från rikstrenden.
Enligt analysen skulle S bli störst, SD öka och bli näst största parti i fullmäktige samtidigt som M skulle gå kraftigt tillbaka. Varken dagens Moderatledda blågröna styre eller ett rödgrönt skulle nå majoritet.
På liknande sätt kommer det troligen att se ut i en lång rad skånska kommuner efter valet. Men i en del kommuner har dörren mellan blocken redan öppnats och erfarenheterna är goda. I exempelvis Kristianstad styr S, L och C tillsammans, i Klippan C, MP och S.
Men att slå ihop sina mandatpåsar och att forma ett kommunalt majoritetsstyre är naturligtvis inte bara en fråga om matematik. Det krävs ett så pass stort mått av gemensamma värderingar att det blir möjligt att nå överenskommelser. Samtidigt måste partierna ges frihet att tycka olika i andra frågor – att skilja sig åt.
M har en ny partiledare och det är oklart hur långt partiet kommer att röra sig åt det konservativa hållet. Och precis som på riksplanet hoppas SD på samarbete och inflytande i kommunerna. På andra sidan finns S – för det mesta lite extra röda och mindre kompromissvilliga i Skåne.
Väljarna har rätt att kräva besked före valet om hur partierna vill styra, även i kommunerna.
Men ännu viktigare än vad som händer efter valet är vad som händer från och med nu och fram till valet.
Istället för att närma sig SD:s populism måste partierna ta oron över välfärden, polisen, skolan och sjukvården på allvar. Kommunpolitikerna är närmare väljarna – åtminstone borde de vara det. De kommunala frågorna rör människors vardag. Problem ska som sagt lösas, inte exploateras.
Det underlättas av breda överenskommelser. Fler high-five i fullmäktige, tack.
Gå till toppen