Sverige

Språkvetare oroade över studenters skrivande

Antingen måste kraven på blivande studenter skärpas, eller så måste universiteten få resurser att lära studenterna skriva begripligt. Det hävdar oroade språkvetare vid Lunds universitet. – Det går inte att trolla med någon snabbkurs, säger Gunlög Josefsson, professor i svenska.

Två av tio humaniststudenter visade stora brister i skrivförmåga vid Lunds universitets kartläggning. Arkivbild.Bild: Bertil Ericson / TT
Hon och Sara Santesson, universitetsadjunkt i retorik, har granskat ett urval studenters skrivförmåga. Studien visade att omkring 20 procent av studenterna hade stora problem. En del av dessa skulle klara sig med stöd av studieverkstäder, men hälften behöver snarare återgå till gymnasienivå.
– Det besvärligaste är meningsbyggnad och samband i text, alltså att kunna bygga meningar som fungerar och hänger ihop, säger Gunlög Josefsson.
Studenterna i fråga läser vid humanistiska och teologiska fakulteten, där bland annat blivande lärare, historiker, religionsvetare och samhällsdebattörer utbildas. Det handlar alltså om personer som i högsta grad har svenska språket som arbetsredskap.
Gunlög Josefssons intryck är att studenternas förmåga att uttrycka sig i skrift försämrats över tid, vilket skulle kunna förklaras med att läsandet minskat. En annan förklaring kan vara betygsinflation i gymnasieskolan.
Gymnasieminister Anna Ekström (S) är inne på samma linje.
– Lärare som sätter ett rättvist men hårt betyg utsätts ibland från kritik från lärare, elever och ibland sin egen rektor, säger hon och påpekar att regeringen föreslagit en tydligare koppling mellan resultat i nationella prov och betyg.
Ekström konstaterar också att de studenter som nu börjat läsa vid högskola gick i skolan när kunskapsresultaten sjönk kraftigt. Nu finns tecken på att det vänt.
– Regeringen avsätter också ordentliga resurser för att stärka särskilt stöd i gymnasieskolan. Jag vill också peka på den stora satsning på läsning som görs framför allt i grundskolan, säger Anna Ekström.
Frågan är vad som måste göras i högskolan. Ingen vill ju sänka kraven, konstaterar Sara Santesson:
– Därför finns det ett stort behov av mer resurser för att stötta studenterna.
De är båda kritiska mot regeringens förslag om ett brett deltagande i högskoleutbildning.
– Regeringen vill se en ökad genomströmning, alltså fler godkända, utan att kraven sänks. Det går inte ihop. Det går inte att trolla med någon snabbkurs, säger Gunlög Josefsson.
Deras slutsats är att resurserna måste utökas, kanske i kombination med att behörighetskraven skärps.
Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson är på resa utomlands och har inte gått att nå.
Fakta

Undersökningen

I undersökningen testades skrivförmågan hos 100 nyantagna studenter vid den humanistiska och teologiska fakulteten vid Lunds universitet. De läste vid testtillfället historia, teologi eller idé- och lärdomshistoria.

92 procent av studenterna uppgav att deras modersmål är svenska. Inga tydliga resultatskillnader fanns mellan denna grupp och studenter med annat modersmål.

En tredjedel var nybörjare, en tredjedel hade 1–2 terminer bakom sig och en tredjedel hade läst mer än två terminer.

Uppgiften var att skriva ett referat på 2–3 sidor, anpassat för en lärobok för gymnasieelever.

Några exempel på felaktigheter:

Felaktig syftning ("den" med syftning på "biblioteket").

Särskrivningar, felanvändning av stor och liten bokstav, "de" i stället för "dem" eller "det".

Långa, osammanhängande eller direkt felaktiga meningar. 13 procent av studenterna hade stora problem med meningsbyggnad.

Ofullständiga meningar.

Vag användning av "man".

Talspråk i text ("utav", "även fast", "eftersom att", "förens").

Källa: "Hur skriver våra studenter?", Lunds universitet.

Gå till toppen