Huvudledare

Ledare: Få svar i partiledardebatt. Än har alliansen chansen.

Ovanligt samlade företrädare för alliansen.Bild: Sören Andersson/TT
Socialdemokraterna har en dröm. En våt dröm. Att få agera äktenskapsmäklare och gifta ihop alliansen och Sverigedemokraterna politiskt.
Och skulle det inte finnas någon grund för romansryktena kan de alltid diktas upp. Lite likt en skvallertidning som gör vad som krävs för att sälja lösnummer. Eller i Socialdemokraternas fall: vad som krävs för att plocka politiska poäng.
Ett ganska typiskt exempel på den taktiken svarade EU-parlamentarikern och tidigare ministern Marita Ulvskog (S) för när hon under söndagskvällens partiledardebatt i Agenda i SVT skrev på Twitter:
"På Busch-Thors inlägg: Jag sätter mig gärna ned o diskuterar med er i de borgerliga partierna, säger Åkesson. Kaka söker maka?"
Vad som sedan följde gav inte upphov till någon ytterligare kommentar från Ulvskogs sida. Av förklarliga skäl.
För visst tände det till när Åkesson och Busch Thor möttes i en duell om sjukvården. Men det var inte en tändning av det slag som skvallrar om en uppflammande romans. Istället gav makan som Åkesson sökte honom på båten när han bokstavligt talat bad om hennes hand där i tv-studion.
"Hela din allians, ni är så låsta, därför att ni kan inte prata med mig", klagade Åkesson efter den avspisningen.
Men han mötte ingen medkänsla. Hur ska Åkesson, som inte ens kan hålla ordning på sin egen riksdagsgrupp, kunna få ordning på svensk sjukvård? frågade KD-ledaren retoriskt.
"Ni är ju en skandalfabrik utan dess like", tillade hon i en tydlig markering om varför hon inte ser SD som en tänkbar förhandlings- eller samarbetspartner.
Istället för att förebåda nya politiska relationer tydde söndagens partiledardebatt på att allianspartierna – efter lång och varaktig söndring – kan vara på väg att hitta tillbaka till varandra.
De budgetförslag som de fyra borgerliga partierna lagt fram de senaste veckorna är samstämmiga på centrala områden. Det gäller skattepolitiken och behovet av strukturella reformer på arbetsmarknaden.
Samtliga allianspartier vill se en satsning på inträdesjobb. Moderaterna öppnar i sin budgetmotion för en översyn av lagen om anställningsskydd, las, något C, L och KD länge efterlyst. Alla fyra vill återställa jobbskatteavdraget till den nivå det hade när den nuvarande rödgröna regeringen tog över, höja brytpunkten för statlig inkomstskatt och utvidga rot- och rutavdrag.
"Det behövs några vuxna i rummet", sade Ulf Kristersson i sitt första tal som partiledare för Moderaterna i en uppgörelse med ett i hans och många andras ögon missunnsamt och rått debattklimat.
Med en resonerande och lågmäld debattstil i Agenda gjorde Kristersson sitt bästa för att samla vuxenpoäng för egen del. Stundtals, särskilt mot slutet, verkade M-ledaren försvinna ur debatten. Men hans framtoning tycks ha gått hem hos tittarna. De gav Kristersson högst betyg av debattörerna enligt såväl Demoskop (Expressen) som Inizio (Aftonbladet).
Med usla opinionssiffror för sitt Miljöparti hade det gröna språkröret Gustav Fridolin kniven på strupen och pressen syntes. Han var Kristerssons raka motsats, avbröt de andra stup i ett. Det straffade sig också. Tittarna gav Fridolin klart lägst betyg av alla.
Statsminister Stefan Löfven (S) har högkonjunkturen och den starka svenska ekonomin i ryggen. Men samtidigt tvingas han medge att det också finns en baksida – ett stort utanförskap som framför allt avspeglas i sysselsättningsgapet mellan infödda och inflyttade.
På frågan hur denna klyfta kan överbryggas saknar S idag trovärdiga svar. Visst är utbildningssatsningar, som Löfven gärna talar om, viktiga. Men de räcker inte. Och Löfvens tillförsikt när han talar om att gruppen lågutbildade ska in i arbete även den – "de kan röja sly, de kan rensa stränder" – känns tillkämpad. Marknaden för enkla jobb finns snarare i den privata tjänstesektorn, och med någon typ av subventioner. Det säger S nej till.
I de politiska sakfrågorna gav partiledardebatten få svar. Men så mycket står klart att de rödgröna är allt annat än oövervinnerliga. Allianspartierna har fortfarande chansen. Om de orkar ta den.
Gå till toppen