Sverige

Nytt försök att tvinga fram datalagring

Polisens möjligheter att utreda grov brottslighet och barnpornografibrott har allvarligt försvårats sedan EU-domstolen förra året förbjud lagring av elektronisk datatrafik. Regeringen vill återinföra möjligheten och på onsdag kommer ett utredningsförslag om ny lagstiftning.

På onsdag presenterar utredaren Sigurd Heuman förslag till ny lag för datalagring. Arkivbild.Bild: Claudio Bresciani/TT
Strax före årsskiftet kom beskedet från EU:s domstol att den generella lagringen av elektronisk kommunikation, som teleoperatörerna varit tvingade till, inte är förenlig med EU-rätten.
Advokatsamfundet och operatörerna jublade. Men enligt polisen har domen fått allvarliga konsekvenser.
– Jag har jobbat som polis i 42 år och det här var det största bakslag i brottsbekämpning jag har upplevt, säger kommissarie Anders Ahlqvist, som är IT-brottsexpert på Nationella operativa avdelningen (Noa).
– Vi har ett antal uppklarade ärenden som gett livstid som inte hade gått att lagföra i dag, säger han.
Det är framför allt utredningar av grov brottslighet, där elektroniska spår är regel i utredningsarbetet, och barnpornografibrott som drabbats av EU-domen.
– Trots att EU-domen handlade om trafikdatauppgifter så har flera leverantörer tagit sig friheten att även vägra lämna ut abonnentuppgifter, det vill säga koppling mellan ip-adress och person, vilket inneburit att uppklarandet av barnpornografibrott gått ned kraftigt. Vi kan inte längre spåra de här personerna, säger Anders Ahlqvist.
På onsdag kommer delbetänkandet i datalagringsutredningen, som leds av Sigurd Heuman, ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. I direktiven konstaterar regeringen att det fortsatt bör finnas utrymme för tvingande regler för leverantörernas lagring av uppgifter. Däremot kan den inte vara lika generell och odifferentierad som hittills.
Utredaren måste också föreslå ändringar av lagstiftningen som avser vilka myndigheter som ska få tillgång till uppgifterna och på vilka grunder. Här kan det bli aktuellt med förhandskontroll av domstol, samt att berörda personer ska underrättas när det kan ske utan att skada en utredning.
Ett besked utredaren redan lämnat är att polisen och Säpo inte själva ska få fatta beslut om att hämta in uppgifter. Det måste vara antingen en domstol eller en oberoende myndighet, enligt Sigurd Heuman.
– Vår förhoppning är att de nu tagit till sig av de konkreta förslag om bland annat förhandskontroll som vi under många år har föreslagit, säger Tele2:s chefsjurist Stefan Backman till TT.
Fakta

Bakgrund

Hittills har leverantörer av allmänna kommunikationsnät varit skyldiga att lagra uppgifter om elektronisk kommunikation i sex månader samt att tillhandahålla uppgifterna till brottsbekämpande myndigheter.

Det har handlat om uppgifter som är nödvändiga för att spåra och identifiera kommunikationskällan, slutmålet för kommunikationen, datum, tidpunkt och varaktighet, typ av kommunikation, utrustning samt lokalisering av mobil utrustning vid kommunikationens början och slut.

Däremot har innehållet i kommunikationen inte lagrats.

Grunden för lagstiftningen har varit ett EU-direktiv, som EU-domstolen ogiltigförklarade 2014. Trots detta ålade Post- och telestyrelsen leverantörerna att fortsätta med lagringen. Det överklagades till Kammarrätten, som begärde in ett förhandsutlåtande från EU-domstolen.

Det var det som kom i december förra året och som innebar att domstolen konstaterade att svensk rätt inte stämmer överens med EU-rätten på ett flertal punkter.

Gå till toppen