Kolumnen

Ingrid Runsten: ”Kvinnor måste sätta sina namn på maktkartan.”

Stora kvinns finns men de får sällan gator uppkallade efter sig.Bild: Ingvar Karmhed / SvD / TT
I höstregnet går vår lilla grupp – ett tiotal kvinnor och en man – en annorlunda promenad genom centrala Helsingborg. Vår guide är från projektet Kvinnokarta Helsingborg, som startade som en studiecirkel i Medborgarskolans regi. Syftet är att lyfta fram kvinnor som haft stor betydelse för Helsingborg men som ändå ofta glöms bort.
Guidens favorit är Nanny Palmkvist. Och hon får bli min också. Nanny Palmkvist föddes 1862 i Svalöv och var folkskollärare i Helsingborg i många år. Hon var pedagogpionjären som trodde på en skola där det fick vara roligt att lära sig saker. Skolan skulle utgå från varje barns behov och flickor och pojkar skulle undervisas tillsammans. Hon argumenterade i skrift och tal för kvinnors rösträtt och för – märkliga tanke – lika lön oavsett kön.
Nanny Palmkvist är inte helt glömd. En skola i Helsingborg är uppkallad efter henne. Och en annan Helsingborgskvinna med kvinnors villkor för ögonen – Nelly Krook – har fått ge namn åt en gata.
Men när den nya stadsdelen Oceanhamnen får namn på gator och kvarter glöms kvinnorna bort. Några få kvinnonamn förekommer visserligen, men de avser inte kända kvinnor utan kända båtar. Stadsdelen som ska bli ett framtidsprojekt – med snygga bostäder och heta näringslivsadresser – får namn med tung manlig klang. Några exempel: Baltzars gränd, Bröderna Pihls gränd.
När Helsingborgs Dagblad frågar stadsbyggnadsnämndens ordförande Christian Orsing (M) var kvinnorna tagit vägen svarar han:
”Jag vet faktiskt inte. Tyvärr är ju historien präglad av män, men jag är säker på att vi får tillfälle att lyfta fram kvinnor vid ett annat tillfälle.”
Kanske i ett nytt bostadsområde om sådär 50 år?
Eller kanske inte, för en kartläggning av maktfördelningen i dag är inte så uppmuntrande. Tidningen visade nyligen att män dominerar stort i ledande positioner i Helsingborg. Det gäller näringslivet, föreningslivet och i kommunen.
Ta kommunen till exempel, där närmare 80 procent av de anställda är kvinnor. På nivån förvaltningschefer är kvinnorna något fler än männen. Men stadsdirektören är man. Av kommunalråden är fyra av tolv kvinnor. Men kommunstyrelsens ordförande är en man. Och i ledningen för de kommunala bolagen finns elva män och en kvinna.
Den allmänna och lika rösträtten fyller snart 100 år. Fler kvinnor än män studerar på universitet och högskolor. Till den lika lönen är det ändå en bit kvar. Kvinnorna har numera 87 procent av mäns löner sett till hela arbetsmarknaden och uppräknat till heltid, enligt Statistiska centralbyrån.
Kvinnor tar fortfarande ett större ansvar för det oavlönade hemarbetet, de är mer föräldralediga och vabbar mer. Och är mer sjukskrivna, speciellt de stressrelaterade diagnoserna ökar. De arbetar deltid för att inte gå sönder och får sämre pensioner.
Sverige fick ingen statsminister som hette Mona eller Anna. Sveriges nästa statsminister lär heta Stefan eller Ulf. Dolda maktstrukturer, olika måttstockar för kvinnor och män – det är några orsaker till att männen fortfarande dominerar i toppen av maktpyramiden.
Vad skulle Nanny Palmkvist ha sagt? Att det inte duger att vänta – att kvinnor måste ta för sig, sätta sina namn på maktkartan.
Gå till toppen