Sport

111 hockeyspelare på elitnivå känner någon som spelat på en egen match

En studie från Karolinska Institutet (KI) slår larm om problematiska spelvanor hos svenska elitidrottare. Mer än var tionde manlige idrottare i de högsta serierna i fotboll, ishockey, basket och innebandy som svarat på KI:s enkät betraktas som ”problemspelare” vad det gäller spel om pengar.

Misstanken om att det finns en ökad risk för spelmissbruk bland idrottare har funnits länge. Nu har den undersökts, skriver Dagens Nyheter. Studien ”Spel i sportens värld” har gjorts av forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet i samarbete med Riksidrottsförbundet och Folkhälsomyndigheten. Resultatet visar att mer än dubbelt så många manliga elitidrottare och ledare har spelproblem jämfört med befolkningen i stort. Betydligt fler elitidrottare och idrottsledare uppvisar också risk för att få problemspelande.
Läs mer:Allsvenske stjärnan lånade för att finansiera sitt spelmissbruk
– Det tycks råda en spelkultur inom herridrotten som är svår att ta sig ur. Får du ett spelproblem är det svårt att befinna sig i den omgivning som du behöver bli kvitt, säger forskaren Maria Vinberg, som lett studien, den första i sitt slag som bara rör svenska idrottare.
3 477 personer har svarat på KI:s enkät. Av dessa är 1 438 idrottare, 401 ledare och 1 638 NIU-elever (elever på de nationellt godkända idrottsutbildningarna). Frågorna har ställts till elitidrottare som spelar i den högsta serien i fotboll, ishockey, basket och innebandy och på den tredje nivån i seriesystemet.
Vinberg medger att svarsfrekvensen (39 procent bland idrottarna och 56 bland ledarna) generellt sett är låg, men poängterar att siffran dras ned särskilt av att bara cirka var fjärde av de över 900 tillfrågade spelarna i ishockeyns division 1 har svarat. När det gäller Svenska hockeyligan (SHL) har hälften av de 302 spelarna svarat.
– Även om det är många som ingått i studien är det en relativt dålig svarsfrekvens och därför vill vi inte säga att det här resultatet är representativt för hela idrottsgruppen. Vi vill tolka det med försiktighet, men det finns inget i resultaten som tyder på att det här är en grov överskattning av ett problem, säger Vinberg och betonar att det behövs fler studier.
Undersökningen konstaterar att spelandet bland idrottare är stort. Nära 78 procent av de tillfrågade svarar att de spelat det senaste året.
För att fastställa om den svarande har eller riskerar att få spelproblem har forskarna använt sig av ett mätinstrument kallat PSGI (Problem Gambling Severity Index). Det består av nio frågor som mäter spelproblem och risk för spelproblem senaste året och omfattar frågor om spelandets omfattning och om olika individuella och sociala faktorer som har betydelse.
Bland manliga elitidrottare anses elva procent av de som svarat på enkäten vara inom kategorin ”problemspelare” och 13 procent uppvisar viss risk för att hamna där. Motsvarande siffra bland hela befolkningen är sex procent.
Generellt för undersökningen är att kvinnliga idrottare inte visar på alls samma problem.
– Kvinnor har mindre problem med spelande i befolkningen i stort. Det intressanta här är att proportionerna bland idrottarna är så mycket större, säger Vinberg.
Forskarna har också tittat på sambandet mellan spelproblem och onlinespel och att spela på sin egen match eller tävling. En tidigare europeisk undersökning i sju länder, däribland Sverige, har slagit fast att det finns en sådan koppling och KI-studien visar att många elitidrottare tycks strunta i förbudet mot att ingå vadslagning på matcher man själv deltar i.
Visserligen är det bara 5,4 procent av de svarande elitidrottarna och 8,1 procent av ledarna som erkänner att de spelat på egen match det senaste året. Däremot, på frågan om de känner någon som gjort det, blir andelen en helt annan, 29 procent. Bland ishockeyspelarna är det hela 35 procent som svarar ja.
En annan uppgift som står ut i undersökningen är den stora andelen problemspelare på landets gymnasiala idrottsutbildningar. Av de 1.638 elever som svarat anses 8,4 procent ha ett problematiskt spelande. Precis som bland elitidrottarna i stort är problemet bland de manliga eleverna betydligt större än hos de kvinnliga. Bland gymnasiepojkarna uppgår det till tolv procent medan det hos flickorna bara är drygt en procent.
– Jag är bekymrad om den unga generationens förhållningssätt till spel om pengar, framför allt när det gäller spel via mobil och liknande eftersom det är en så snabb spelform. Att inte uppleva att man har kontroll på sitt spelande kan bli mycket allvarsamt, säger Vinberg.
Fotnot. ”Problemspelande” är ett samlingsbegrepp som beskriver de negativa sociala, ekonomiska eller hälsomässiga konsekvenser som spel om pengar kan få – oavsett hur stora eller små̊ problemen är.
Fakta

Karolinska Institutets studie

Fakta. Studien ”Spel om pengar inom idrotten” är en kartläggning av förekomst av spel, problemspelande samt attityder till spel bland idrottare och ledare inom elitidrotten och elever vid Nationellt Godkända Idrottsutbildningar (NIU) på gymnasiet.

Undersökningen genomfördes med en webbenkät som besvarades av 3 477 individer uppdelade på 1 438 idrottare, 401 ledare och 1 638 NIU-elever.

Totalt svarade 1 438 av de 2 596 idrottare som fick enkäten.

Den genomsnittliga svarsfrekvensen i studien är låg vilket gör att resultaten bör tolkas med försiktighet.

Läs alla artiklar om: Spelet i sporten
Gå till toppen