Nord & Francke

Jane Fonda & Helen Mirren ägde på catwalken – men när ska den äldre kvinnan uppskattas på riktigt?

Lätt att tjusas i ögonblicket, men snart blir man desillusionerad, skriver Maria G Francke.

Bild: Kamil Zihnioglu/AP
Ett steg fram och två steg tillbaka – det är det välkända konceptet. Jag hinner knappt glädjas färdigt åt bilderna som togs på 79-åriga Jane Fonda och 72-åriga Helen Mirren från L'Oreals modevisning i Paris för några dagar sedan förrän det landar en Åsa Beckman-krönika som gör mig desillusionerad och får ner mig på jorden igen.
Det är en sak att fantisera om – att kunna bära upp ett Balmainfodral så som Jane Fonda gjorde på modeveckan i Paris, på catwalken som byggts upp längs med Champs-Élysées.
Jane Fonda.Bild: Kamil Zihnioglu
Eller att föra sig med samma pondus som Dame Helen Mirren gjorde i sina överdimensionerade rutiga byxor och sitt knallröda läppstift och lyckas se lika självklar ut som Triumfbågen i bakgrunden.
Helen Mirren.Bild: Kamil Zihnioglu
Det oh-ades och ah-ades åt de båda skådespelarna i allt från People och Vogue till Vanity Fair (där finns även rörliga bilder) i samband med modevisningen och det är ju naturligtvis roligt. Det är positivt att äldre kvinnor får ta plats i modevärlden och de senaste åren har det faktiskt hänt mycket på den fronten. Men hur mycket är utanpåverk, och hur mycket är verklig förändring?
Jag tänker på detta när jag läser Åsa Beckmans krönika i DN om hur det faktum att en kvinna som får makt inte alls blir attraktiv på samma sätt som om det vore en man. Framför allt inte i hög ålder.
Kvinnlig makt leder inte automatiskt till sexuell dragningskraft. Vad beror det på? Kanske handlar det om någon sorts mental och fysisk eftersläpning. Genom historien har kvinnor behövt utveckla en stark attraktion till män i centrum eftersom de inte fått vara där på egna meriter. Det har varit ett sätt att kanalisera sin längtan efter att få vara där det intressanta händer. Och män? De har alltid använt sig av och putsat på den här centrumsexualiteten.
Så skriver Åsa Beckman, och det är bara tvunget att smaka på det där ordet igen: centrumsexualiteten. Det är en plats och ett tillstånd som är till endast för vissa. Beckman beskriver mycket målande en scen som utspelade sig under en middag på Bokmässan härom helgen. Hur unga kvinnor svärmade kring en grånad manlig författare, berömde honom, tjusades av honom. Hon försöker föreställa sig det omvända: unga män som svärmar kring en äldre kvinnlig författare – men misslyckas.
Även jag har svårt att se denna omvända bild. På förra årets bokmässa var Ebba Witt-Brattström en av de mest omsusade stjärnorna – aktuell med både den färska Kulturmannen-boken och punktromanen Århundradets kärlekskrig – men inte var det män som hängde henne i hasorna, utan andra kvinnor.
Jag tänker fortsätta fangirla kring Iris Apfel och andra äldre kvinnliga modeikoner, men så länge de intellektuella kvinnorna av ren princip är förpassade till en plats utanför centrumsexualiteten kommer jag att klaga över denna djupa orättvisa.
Bonus: Nyligen skrev Nord om 77-åriga modellen Gun som frontar Ida Klamborns nya kollektion. Läs här!
Nord & Francke på Instagram!
Här finns vi på Facebook!
Vår podd är här!
Mejla oss!
Gå till toppen