Succén för vampyrfilmen "Låt den rätte komma in" (2008) innebar en biljett ut i den stora filmvärlden och 2011 kom den hyllade och Oscarsnominerade "Tinker, tailor, soldier, spy".
Sedan dess har det varit tyst om Tomas Alfredson. Så vad har han egentligen pysslat med de senaste åren?
– Jag har jobbat med film- och tv-projekt som inte har lossnat, jag har haft oflyt. Sedan jag började regissera i 22-årsåldern har jag haft en ganska jämn ström av uppdrag, men det här är mitt längsta uppehåll hittills, säger regissören.
Känns det frustrerande att vänta?
– Ja, det är svårt att hålla instrumentet varmt. Men man kan ju inte göra en långfilm själv. Det hade varit lättare om man målade tavlor.
En dag för ett par år blev det i alla fall islossning – och Tomas Alfredson fick erbjudandet om att regissera "Snömannen", en av romanerna i den norske deckarförfattaren Jo Nesbøs serie om den alkoholiserade kriminalaren Harry Hole. Martin Scorsese hade precis tackat nej, men stod kvar som producent och ville gärna se Tomas Alfredson i registolen.
Tomas Alfredsons bror Daniel har regisserat ett par av Millenniefilmerna efter Stieg Larssons böcker, men själv var han ganska nollställd inför deckare och nordic noir.
– Men jag läste boken och det var svårt att släppa den. Den är otroligt välskriven och har intressanta personporträtt.
Precis som David Finchers "The girl with the dragon tattoo" är "Snömannen" något så ovanligt som stor internationell produktion som utspelar sig i ett Norden där alla pratar – engelska.
Tomas Alfredson tyckte inte att det var några större problem.
– Man är ju ganska van att se filmer från till exempel Paris där alla pratar bruten engelska, folk som prötar pö fränska sö här. Vi undvek tydliga accenter i "Snömannen", och tog bort egennamn och skyltar som skulle vara iögonfallande för en engelskspråkig publik, som "politi" [polis på norska].
I rollistan blandas internationella stjärnor som Michael Fassbender (Harry Hole), Charlotte Gainsbourg och Val Kilmer med svenska namn som Rebecca Ferguson, Peter Dalle, David Dencik och Jonas Karlsson. Norska skådespelare är det dock ont om i "Snömannen".
– Det beror på att vi länge planerade att spela in filmen i Stockholm eftersom Norge är så rasande dyrt.
Men en svensk publik kanske reagerar på att Peter Dalle spelar en riktigt ond människa?
– Han verkar vara ganska ondskefull i den nya SVT-serien "Vår tid är nu" också. Han kanske är förvånad varför han får sådana uppdrag – den gamle skojaren.
Det pampiga norska landskapet spelar en viktig roll i filmen. Som titeln antyder har snö en del med handlingen att göra. Det blev en kylslagen inspelning.
Jag såg ut som en vandrande banan och blev grundligt utskrattad.
– Det är brutalt att stå och filma flera timmar i tjugo minusgrader, men man får så mycket tillbaka, för scenerierna är fantastiska. Jag köpte dessutom den varmaste overallen i världen, även om jag såg ut som en fullständig idiot – kanariegul, med ett svart blixtlås från hakan till rumpan. Jag såg ut som en vandrande banan och blev grundligt utskrattad. Men på kvällskvisten var det jag som skrattade.
Martin Scorsese, och hans legendariska klippare Thelma Schoonmaker, har varit inblandade i slutförandet av projektet.
– Båda är filmgudar för mig. Den sista klippningen gjorde jag med Schoonmaker i New York. Och Scorsese var väldigt hjälpsam och generös med kommentarer.
Nu ska Tomas Alfredson åter ta itu med det drömprojekt som han har försökt att finansiera under flera år – en filmatisering av Astrid Lindgrens "Bröderna Lejonhjärta", med manus av John Ajvide Lindqvist. Det är tänkt att bli en storslagen produktion, Nordens dyraste någon.
– För några år sedan var vi väldigt nära att sätta igång med filmen, bara några veckor ifrån. Men nu lever projektet igen. Jag tänker ge mig fan på att göra den.
Läs också Snömannen: Klichéer i för stor kostym
Tomas Alfredson
Svensk filmregissör, född 1965. Son till nyligen avlidne Hans Alfredson, och bror till regissören Daniel Alfredson. Inledde karriären på tv och långfilmsdebuterade med "Bert – den sista oskulden" (1995). Blev medlem i humorgruppen Killinggänget för vilka han bland annat regisserade "Torsk på Tallinn" (1999) och "Fyra nyanser av brunt" (2004), för vilken han belönades med en Guldbagge för bästa regi. Vampyrfilmen "Låt den rätte komma in" (2008) blev ett internationellt genombrott.