Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Hur ska vi förhålla oss till kranier och ben som cirkulerar i offentligheten?

Magnus Wallin, "Are you in pain... Not anymore".Bild: Krognoshuset

Magnus Wallin

KONST. Konstföreningen Aura, Lund, t o m 5/11.
Idag pixlar tidningarna ansiktena på till exempel brottsmisstänkta, för att anonymisera dem. För inte så länge sedan maskade man ögonen med en svart rektangel. Samma metod har använts inom medicinsk litteratur, för att värna integriteten hos personer som fotograferats för att illustrera en viss typ av skador eller sjukdomar.
Inom forskningen på vetenskapens mörka bakgård användes samma streck över ögonen på ”avvikare” som fick representera olika människotyper, raser eller handikapp. Handlade det också om att värna integriteten?
När jag ser Magnus Wallins film ”Unnamed Ed 3” i källaren i Krognoshuset i Lund blir det mycket tydligt att så inte var fallet. Så klart. Här användes strecket för att avhumanisera. Det är lättare att sortera, bedöma och ranka människor om man slipper konfronteras med en massa anklagande blickar.
I filmen har Wallin manipulerat ett stort antal ”typbilder” och redigerat in filmade ögon i ansiktena, som ser tillbaka på betraktaren. De avfotograferade har gått från att vara objekt till subjekt. Effekten är drabbande och förstärks av att filmen visas direkt på källarens råa tegelvägg.
I utställningen ingår bland annat även verk bestående av tänder och krossade bendelar, applicerade i ett tjockt band mot vit bakgrund. En whiteboardtavla, närmare bestämt, som för att anknyta till undervisning och lärdom – men också för att påminna om att idéerna kring att dela in människor efter utseende och funktion tyvärr inte är förbehållna griffeltavlans dagar.
”Whiteboard”, som verketheter, är i sin enkelhet estetiskt anslående och laddas naturligtvis av det känsliga materialvalet. Här finns utrymme för en etisk diskussion kring mänskliga kvarlevor. Om vad det innebär att använda dem i konst, men också om hur vi överhuvudtaget ska förhålla oss till kranier och ben som cirkulerar i offentligheten, och av olika anledningar finns magasinerade på institutioner.
Gå till toppen