Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: Tävling ska avgöra Öresundsbron 2.0

Skulle det gå att bygga Öresundsbron idag utan klimatpåverkan? Det avser en innovationstävling med utgångspunkt i FN:s 17:e klimatmål ta reda på. Tävlingen är initierad av ett stort antal materialtillverkare, entreprenörer och andra byggrelaterade branscher.

En innovationstävling ska utröna huruvida det går att bygga om Öresundsbron helt utan klimatpåverkan.Bild: Johan Pihlemark
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Öresundsbron ska göra industrin innovativ. Under knappt ett år blir Öresundsbron ett studieobjekt i en ny innovationstävling i Sverige. Nyligen träffades entreprenörer, materialtillverkare, beställare, med flera i Malmö för att lösa en avgörande framtidsfråga: Hur kan Sverige bygga infrastruktur utan utsläpp av växthusgaser?
Bakgrunden till tävlingen är riksdagens beslut om att utsläppen av växthusgaser från Sveriges industri ska vara noll inom trettio år. Sverige har också en målsättning om hållbart och resurseffektivt samhällsbyggande liksom långsiktiga åtaganden inom ramen för Parisavtalet. Målen sätter fokus på bland annat byggbranschen, vars utsläpp är lika stora som från landets samlade personbilsflotta. Att bygga och underhålla infrastruktur har stor klimatpåverkan samtidigt som det är nödvändigt för ett fungerande samhälle. Här krävs en ökad innovationstakt för att nå målen.
In på scenen kliver infrastrukturbranschen för att hitta lösningar genom denna nationella innovationstävling. Utmaningen är att ta reda på hur Öresundsbron ska kunna byggas på nytt men denna gång med nollutsläpp. Till försommaren 2018 ska två tävlande lag identifiera hur infrastrukturbranschen ska driva på utvecklingen av ny teknik, nya processer, arbetssätt och tjänster. För en nollutsläppsbro krävs att alla delar i bygg- och anläggningskedjan är med. Det är inte bara klimatneutrala betong- och stålmaterial som behövs utan även smartare logistik, alternativ finansiering och nya affärsmodeller. Traditionella synsätt kommer också att ifrågasättas. Kanske ska en bro byggas modulärt som ett legobygge för att kunna fungera som en materialbank för andra byggnationer i framtiden? Dessutom, för att nå de stora förändringar som krävs behövs även policyinnovation och en förändring av innovationshindrande regelverk, vilket ryms som en särskild satsning i tävlingen.
Naturvårdsverket har tillsammans med andra myndigheter och organisationen InfraSweden2030 format de två tävlande lagen med representanter från cement- och stålindustrin, bygg- och anläggningsbranschen, universitet och forskningsinstitut. Totalt 28 aktörer är engagerade i projektet. Det stora intresset vittnar om att många ser behovet av ökad samverkan för att möta miljömässiga utmaningar i samhället och skapa en konkurrenskraftig industri.
Klimatfrågan är den miljöfråga som engagerar flest företag och flera företag har gjort ambitiösa åtaganden för att sänka sina utsläpp. Det finns ett starkt samhällsintresse av att svensk industri kan ställa om och vässa sin långsiktiga konkurrenskraft för att både skapa jobb i Sverige och kraftigt minska utsläppen. De företag och länder som går före kommer att få stora konkurrensfördelar. Samtidigt är investeringar för att utveckla och kommersialisera ny teknik både kostsamt och riskfyllt. Regeringen lanserar det satsningen Industriklivet, med 300 miljoner kronor årligen fram till 2040, som stöd till forskningsprojekt och fullskaliga demonstrationsanläggningar. Industriklivet ska peka ut viljeriktningen från politiskt håll och kan bidra till att nödvändiga investeringar blir genomförda.
Hur kan det offentliga mer gynna utvecklingen utan att skapa konkurrensfördelar för några få aktörer? Denna innovationstävling har fokuserat på FN:s 17:e hållbarhetsmål – det om samarbete. I tävlingen ses snart konkurrenter samarbeta, kollegor tävla mot varandra och företag generera idéer tillsammans med myndigheter och akademi. Det är viktigt att det offentliga och privata samverkar ännu mer inom innovation och demonstrationsprojekt.
Innovativ industri är avgörande för klimatet. Det är dags att få nya lösningar och fler innovationer i miljöarbetet så att Sverige fortare kan få bättre miljö och klimat. Arbetet kräver okonventionella åtgärder – och en stor portion mod.
Först ut att anta utmaningen är infrastruktursektorn. Vilken sektor blir nästa?
Hans-Olof Hjort, Boverket
Katarina Malaga CBI Betonginstitutet
Karin Comstedt Webb, Cementa
Björn Johansson, Chalmers Tekniska Högskola
Charlotte Bergman, ELU Konsult AB
Sara Malmgren, Energimyndigheten
Maria Boberg, EPFL
Karla Anaya-Carlsson, Formas
Katarina Buhr, Formas
Kristina Gabrielii, Gabrielii Development
Camilla Byström, InfraSweden2030
Martin Erlandsson, IVL Svenska miljöinstitutet
Jan Krantz, Luleå tekniska universitet
Eva Dalenstam, Naturvårdsverket
Kristine Ek, NCC
Catarina Sundberg, NCC
Karin Bergqvist, Peab
Mats Wendel, Peab asfalt
Martin Kylefors, RISE Research Institutes of Sweden
Dennis Pamlin, RISE Research Institutes of Sweden
Andreas Rahm Yhr, Sandvik Materials Technology
Anton Holmberg, SBI Stålbyggnadsinstitutet
Martin Andersson, Skanska Sverige
Johan Gerklev, Skanska Sverige
Jeanette Sveder Lundin, Skanska Sverige
Lars Redtzer, Sveriges byggindustrier
Tabita Gröndal, Sweco
Cuan Wang, Swerea MEFOS
Staffan Carlström, Swerock
Thomas Fägerman, Swerock
Kent Jansson, Swerock
Ulf Wiklund, Tyréns
Martin Ålenius, Tyréns
Yvonne Andersson Sköld, VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut
Daniel Ekström, WSP
Stefan Uppenberg, WSP
Gå till toppen