Hizbollah har sin bas i Libanon men är också en aktiv part i kriget i Syrien, där man står på regimens sida och får stöd från Iran.
– Vi intresserade oss till en början för andra sorters transaktioner, där statliga tillgångar i Kongo avleddes till andra aktörer. Men när vi undersökte de uppgifterna såg vi också överföringarna till aktörer med anknytning till Hizbollah, säger JR Mailey, utredningschef på den amerikanska organisationen The Sentry som tagit fram rapporten om transaktionerna.
Pengarna till Hizbollah-finansiärerna kom från företagskonglomeratet Congo Futur och överföringarna gjordes via BGFIBank i Kongo-Kinshasa. Det handlar om sammanlagt motsvarande 5,5 miljoner kronor.
Congo Futur står under sanktioner från det amerikanska finansdepartementet. 2011 larmades ledningen i BGFIBank av medarbetare som upptäckt flera transaktioner mellan aktörer med misstänkt anknytning till Hizbollah. Bakom transaktionerna stod i huvudsak flera dotterbolag kopplade till Congo Futur, enligt rapporten.
En av dem som mottog varningen var bankens vd, Francis Selemani Mtwale, bror till Kongo-Kinshasas president Joseph Kabila. Men inga åtgärder vidtogs för att stoppa överföringarna, hävdar The Sentry. I stället försökte BGFIBank få det amerikanska finansdepartementets avdelning för utländska tillgångar att släppa blockeringen mot Congo Futur.
– Att BGFIBank var villiga att gå så långt var något som förvånade oss när vi granskade de här uppgifterna, säger JR Mailey.
Bakom Congo Futur står den kontroversielle affärsmannen Kassim Tajideen, som sedan i våras sitter fängslad i USA, misstänkt för bland annat terrorfinansiering. Han äger tillsammans med sina två bröder flera företag verksamma i Afrika och Mellanöstern. Tajideen kommer ursprungligen från Libanon, men har bott och verkat i flera olika länder.
Trots de misstänkta terrorkopplingarna är Congo Futur fortsatt verksamt i Kongo-Kinshasa och har även erhållit flera kontrakt med den kongolesiska staten, visar granskningen.
The Sentry föreslår i sin rapport flera olika åtgärder för att få stopp på den sortens pengatvätt som BGFIBank misstänks ha möjliggjort.
– Vi kan se att alla typer av kriminella organisationer som sysslar med illegala aktiviteter också använder sig av det internationella banksystemet. Det innebär i sin tur också att ett ökat överstatligt samarbete skulle behövas för att förhindra den här sortens verksamhet.
I fallet med Hizbollah är frågan också hur effektiva de amerikanska sanktionerna egentligen är.
– Det orsakar en viss ekonomisk skada, men inte till den grad att det hotar deras verksamhet, säger Hilal Khasan, professor i statvetenskap vid Amerikanska universitetet i Beirut.
Han pekar på att Hizbollah får ekonomiskt stöd på andra sätt än genom banktransaktioner.
– Iran förser dem till exempel med kontanter.
Hilal Khasan menar dessutom att Hizbollah har anpassat sitt finansiella system i takt med att USA:s ekonomiska restriktioner blivit tuffare med åren.
– Tidigare använde de sig av banksystemet i högre utsträckning. Men sanktionerna innebar att bankerna blev mer måna om att hålla distansen till Hizbollah. Därför såg Hizbollah till att hitta andra vägar vad gäller finansieringen.
Fakta
Hizbollah
Hizbollah är en shiamuslimsk organisation med bas i Libanon. Organisationen har både en militär och politisk gren och sysslar även med socialt arbete. Hizbollah är terrorstämplat av bland andra USA och Israel. EU klassar sedan 2013 rörelsens militära gren som en terrororganisation.
Hizbollah deltar sedan slutet av 2012 aktivt i kriget i Syrien på regimens sida. Rörelsen har nära band till Iran, som stöder Hizbollah med pengar, utbildning och vapen.