Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Loving Vincent: Mäktigt om van Gogh

Loving Vincent.Bild: Nonstop Entertainment

Loving Vincent

BIO. ANIMERAT DRAMA. Storbritannien/Polen, 2017. Regi: Dorotea Kobiela, Hugh Welchman. Med: Douglas Booth, Chris O’Dowd, Saoirse Ronan. Åldersgräns: 15 år. Längd: 2.08

”Loving Vincent” är en mäktig visuell upplevelse – nästan övermäktig faktiskt. Den är världens första animation som helt skapats utifrån oljemålningar. Hundra konstnärer och 65 000 oljemålade bildrutor har den drygt två timmar långa berättelsen krävt.
Filmduken bågnar av rörligt måleri i Vincent van Goghs postimpressionistiska stil med karakteristiska tjocka färgsvep och starka färger. Det är originellt, och för mig först sjösjukeframkallande. Men jag vänjer mig och sedan är det fascinerande.
Något mindre fängslande är historien som återberättas genom postmästarsonen Armand Roulin. Ett brev från Vincent till brodern Theo leder honom till en jakt på sanningen om hur konstnären egentligen dog. Sköt han verkligen sig själv i magen eller gjorde någon annan det?
Historien om van Goghs sista tid i livet återberättas genom Roulins samtal med alltifrån läkare och hembiträden till värdshusvärdinnor och konstnärsmaterialförsäljare. De ger skilda versioner av den döde huvudpersonen och hans sinnestillstånd.
Den som kan lite grand om van Gogh – och det gör nog många – känner igen både namn, händelseförlopp och miljöer. Berättelsen är sentimental och lite långtråkig på ett sätt som svär mot det bombastiska bildflödet. Jag är inte säker på att det är så smart tänkt att berätta om van Goghs död i van Gogh-stil, men filmen är värd att se som ekvilibristisk animation.
Gå till toppen