Kultur

Tiden före oss: Monoton färd in i mörkret

Evelyne Brochu och Zuri François.Bild: Jo VOETS

Tiden före oss

BIO. DRAMA. Belgien (Le Passé devant nous), 2016. Regi: Nathalie Tierlink. Med: Evelyne Brochu, Zuri François, Adonis Danieletto, Guillaume Duhesme. Åldersgräns: 15 år. Längd: 1.50.

”The girlfriend experience” minus personporträtt, story och konstnärlig fantasi skull man kunna kalla belgiska ”Tiden före oss”. Den handlar om lyxeskortkvinnan Alice (Evelyne Brochu) som svävar fram genom ett kallt och opersonligt Bryssel som en vacker zombie med sorgfruset ansikte. Ensamheten understryks i bilder med kort skärpedjup som suddar ut människorna runtomkring henne. Hemmet är ett anonymt inrett akvarium till lägenhet.
När ex-pojkvännen hastigt dör i en bilolycka får hon deras sexårige son Robin (Zuri François) på halsen. De förefaller inte ha setts sedan födseln, och under en dryg halvtimme kan hon inte komma på något väsentligt att säga. Medan åskådaren undrar varför denne livlige solstråle inte går i skolan lämnas han ensam hemma så att mamma kan fortsätta urholka själen för pengar.
Med undantag för några korta ögonblick av lycka som bara ytterligare understryker den känslomässiga istiden i Alices liv, fortsätter filmen sin monotona färd in i mörkret. Fragment av hennes bakgrund ligger utspridda genom handlingen men bildar tillsammans knappt mer än en bortriven hörnflik av en närbild. Inte ens konturerna av en människa finns att se.
En talande och flera gånger upprepad bild är en bilfärd nerför spiralvägen genom ett dunkelt parkeringshus. Det är möjligt att vi ska associera till en nedstigning till helvetet, fast med tanke på filmens oförmåga att berätta en intressant historia, långt mindre gestalta en djupare konstnärlig idé, rör det sig bara om en bil som åker ner genom ett parkeringshus.
Läs alla artiklar om: Filmfredag 20 oktober
Gå till toppen