Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sport

Rapport: Tre av tio unga elitidrottare går skadade

Tre av tio unga elitidrottare går skadade varje vecka. En ny undersökning slår larm om problem vid landets nationella idrottsgymnasier. Eleverna äter och sover mindre än rekommenderat, är stressade, tränar hårt, vilket sannolikt bidrar till att de oftare blir skadade

Ett lindat knä på en handbollsspelare.Bild: PETTER ARVIDSON
På fredagen lade forskaren Philip von Rosen vid Karolinska Institutet fram sin avhandling kring idrottsskador bland elever på Sveriges riksidrottsgymnasier (RIG). Undersökningen gäller 680 elever vid 24 skolor och 16 sporter och är alarmerande läsning, som visar på stora skadeproblem.
- I genomsnitt är tre av tio unga elitidrottare skadade varje vecka. Jag hade inte förväntat mig att siffran skulle vara så hög, säger von Rosen och betonar att idrotter som handboll och friidrott drar upp statistiken och att andra sporter visar på få skador.
Enligt studien rapporterade 75 procent av idrottarna att de var allvarligt skadade vid minst ett tillfälle under året. 30 procent av de skadade var borta mellan sex och tolv månader. Långa uppehåll kan få allvarliga konsekvenser för den fortsatte karriären, då den som råkar ut för en skada kan känna att den hamnar utanför verksamheten och då kan dra på sig andra bekymmer.
Det var 2013 som Karolinska Institutet och Riksidrottsförbundet gemensamt startade projektet KASIP (Karolinska Athlete Screening Injury Prevention) i syfte att kartlägga hälsa, skadeförekomst och riskfaktorer för skador hos elitidrottande ungdomar.
I ett första delprojekt undersöktes stressnivåer, näringsintag, självkänsla, sömn och menstruationsstörningar. Svaren visade att många varken åt eller sov tillräckligt i jämförelse med allmänna rekommendationer. Många flickor uppgav att de kände sig stressade och hade dålig självkänsla och 32 procent av flickorna hade någon form av menstruationsstörning.
Forskarna gick vidare med att undersöka skadeförekomst.
Enligt von Rosen kan man se ett samband mellan ökad skaderisk och faktorerna minskad sömn och dålig självkänsla. Även dålig kost har en betydelse för träning och återhämtning. Forskarna menar att det faktum att eleverna flyttar hemifrån i tidig ålder och att föräldrakontrollen blir mindre kan vara en bidragande orsak till sämre vanor.
- Det blir också en ökad konkurrenssituation, vilket bidrar till stress, och stress vet vi ökar skaderisken, säger von Rosen, som menar att de medicinska nätverken kring de unga elitidrottarna måste förbättras.
”Vi måste få igång en generell och strategisk debatt kring hur vi tränar våra barn och ungdomar.”
På många skolor finns inte något samarbete mellan tränare och medicinsk kompetens. Vi tror inte att vi kan ta bort varenda skada, men vi kan säkert göra mycket för att minska risken, säger han.
Undersökningen initierades av Anna Frohm, tidigare medicinskt ansvarig på RF, som under en längre tid tyckt sig se en ökad skadefrekvens. Resultaten ger henne rätt och Frohm tycker att man bör se dem i ett större perspektiv.
– Vi måste få igång en generell och strategisk debatt kring hur vi tränar våra barn och ungdomar och om hur vi utbildar alla tränare och ledare, säger hon.
Bild: MATHILDA AHLBERG
Peter Mattsson, RF:s elitidrottschef, anser att undersökningen måste tas på största allvar. Han betonar att eftersom studien är den första i sitt slag vet man inte om antalet skador ökat eller inte.
– Men varje skada är en för mycket. När det gäller elitidrott är nollvisionen visserligen en utopi, men varje skada som sker är ett rejält ingrepp för en elitidrottare, säger Mattsson och förklarar att studien kommer att få konsekvenser.
”En av utmaningarna är att det runt sådana här unga elitidrottare finns många intressenter som ställer krav.”
I förra veckan samlade RF 500 personer, bland annat personal från riksidrottsgymnasierna, tränare och förbundskaptener för att bland annat diskutera undersökningen.
– Vi jobbar nu för att få ut den här kunskapen och forskningen i Idrottssverige. Som tränare måste man ha en förståelse för hur miljön påverkar en idrottare, säger han.
Hur kommer ni att göra konkret?
– Centralt handlar det mycket om utbildningsinsatser. Sedan kan man tänka sig att vi också tittar tydligare på det stöd som finns runt idrottsgymnasierna, så att det finns en fungerande skolhälsovård och ett stödsystem som man kan få hjälp av. En av utmaningarna är att det runt sådana här unga elitidrottare finns många intressenter som ställer krav. Det är kanske där någonstans som belastningen blir svårtkontrollerad, säger Mattsson.
Läs alla artiklar om: Rapport: Riksidrottsgymnasium
Gå till toppen