Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Jazzkärlek, uppror och sprudlande fantasi i svenskt 70-tal

Christer Boustedt, Eva Remaeus och längst till vänster Ninne Olsson 1977 i Musikteatergruppen Oktobers kabaré "För släkt och vänner", där numret "Gå med i kvintcirkeln!" ingick.Bild: Sonet Records

Arbete & Fritid, Kustbandet, Monica Zetterlund, Egba, Nannie Porres m fl

ALBUM. Svensk jazzhistoria, vol. 11

70-talet var årtiondet då jazzen verkligen exploderade, lite överallt och definitivt i Sverige.
Och gissa om det hörs i den här boxen. Ja, inte själva smällen. Men den väldiga, brokiga ljudmassa som nu spreds över landet.
Experimenterandet och nyfikenheten hade lagts i en högre växel redan på 60-talet. Och musiker vände sig nu till exempel mot Balkan och Afrika, plockade åt sig av den nya elektroniken, knödde ihop rock med jazzen och spelade politiskt radikal teater. Som Tommy Körberg sjunger i sin fantastiska sångattack med Solar Plexus: "Så släpp nu loss din fantasi!".
Parallellt hölls förstås alla tidigare jazzstilar igång, inte minst av stora namn som Babs, Wickman, Riedel, Rosengren och Hallberg.
Alltihop får plats på de fyra plattorna i kartongen "Svensk jazzhistoria, vol 11". Den outtröttlige databanken Jan Bruér har hållit i sin elfte produktion, givet­vis ihop med ett helt fixar­gäng.
Upplägget är detsamma och man blir återigen furstligt underhållen, stimulerad och informerad och får samma impulser i skallen som inför de andra tio lådorna: "Å fan", "javisst ja", "wow" och "ha ha".
Yvigt, blommigt, snällt, opolerat och traditionellt serveras kind mot kind. Förändringsobenägna lyssnare kan nog behöva ett par krockkuddar, till exempel när hetsig rockjazzfusion från Sven Bergcrantz Malmö­grupp Mamba avlöses av i tur och ordning Sumpens Swingsters skumpande "Mardi gras in New Orleans", Nils Lindbergs sobra, folktonade jazzvals och friskt bråkig utlevelse från pianisten Per-Henrik Wallins trio.
I stort sett allt håller hög klass och jag får hela tiden nya kickar under lyssningen, av vitaliteten och övertygelsen hos de olika artisterna. Återupptäckar­glädje över musiker som inte hörts av på länge är ett annat plus.
Ett myller, alltså. När det gäller helheten hittar jag inga hål efter uppenbart bortglömda artister, det får plats ganska mycket på 62 spår. Fast flöjtambassadören Björn J:son Lindh, som nu hörs i en Janne Schaffer-­­låt, kunde ha fått något eget också.
Röda trådar? Högklassig storbands­musik med olika stuk. Fusionsjazzens intåg, representerat av bland andra Schaffer, Kornet och Mwendo Dawa. "Världsmusik­jazz", i form av turkisk-­svenska gruppen Sevdas "Batum".
60-talets frijazzutbrott spillde över i 70-talet och sätter avtryck lite varstans på plattorna. Bland de mest radikala är gruppen Mount Everest.
Elpianot tas upp i jazz­familjerna och det är nästan rörande tydligt på några el­bashåll att Jaco Pastorius har slagit igenom, med sitt patenterade torra, glidande sound och sina övertoner.
Ett spår gör en glad och sorgsen samtidigt. Kvinnokvartetten Tintomara med flöjtisten Katarina Fritzén och pianisten Elise Einarsdotter i spetsen levererar en snärtig och hårdpulserande "Dagen efter". Så skickliga kvinnliga instrumentalister hade Sverige "redan" 1979, men sedan tog det alldeles för många år innan de fick någorlunda gott om efterföljare.
Roligast i lådan? En originell sak: musikteatergruppen Oktober, inklusive sax­fantomen Christer Boustedt, från 1977 i kabaré­numret "Gå med i kvint­cirkeln!".
Bakom låten stod spjuvern och upprors­musikanten Lasse Werner och Oktobers Ninne Olsson, som också sjunger ihop med Eva Remaeus.
Allt medan melodin ormar sig igenom kvintcirkelns olika tonarter beskriver texten att den gör det. Lika utflippat som folkbildande (snackar vi 70-tal?).
Och kanske, kanske fanns här en liten komisk udd riktad mot jazz som överanstränger sig för få att räknas som avancerad och intellektuell.
Albumet ges ut 3 november.
FLER TIPS
Svensk jazzhistoria, volym 1 till 10 (cd-boxar)
Sinne Eeg: Dreams (album)
Blue Note All-Stars: Our point of view (album)
Mike Stern: Trip (album)
Gå till toppen