Sverige

Digitala staket ska stoppa terrorfordon

Inte i någon av Sveriges tre storstäder har det hänt särskilt mycket konkret i stadsmiljön för att förhindra terrorattentat med lastbil. Men nästa år hoppas infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) på geostaket – teknik som stänger av fordonet eller begränsar hastigheten i stadsmiljöer.

På Drottninggatan i Stockholm har 60 betonglejon placerats ut för att förhindra terrorattacker med fordon. Arkivbild.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Återigen har en lastbil använts i ett terrorattentat. I våras användes en stulen lastbil vid terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm, varvid röster höjdes för att försvåra liknande attentat.
Samtal har förts, men i många fall har det inte blivit så mycket mer.
Stockholm är den av Sveriges tre storstäder som ändå gjort mest. Exempelvis har ungefär dubbelt så många, runt 60 i dag, betonglejon placerats ut på Drottninggatan
– Säkerheten på våra gågator har blivit bättre. Direkt efter terrordådet ställde vi ut flera stenlejon. Och vi har också beställt en tyngre version som kommer nästa år, säger Daniel Halldén (MP), trafikborgarrådet i Stockholm.
– Men det skulle inte skydda mot det som hände i New York. Vad vi skulle behöva är ett system där inga tyngre fordon kan köra innanför tullarna utan en dosa som reglerar hastigheten. Skulle då ett fordon köra för fort eller på en plats där man inte får köra så stannar fordonet, fortsätter Halldén.
I slutet av september fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att ta fram konkreta projekt för just sådan teknik, så kallade geostaket.
– Tekniken finns, men den är inte testad i större skala, säger Tomas Eneroth som hoppas att ett sådant projekt kan testköras nästa år.
I Göteborg har däremot inte särskilt mycket hänt. Några konkreta förändringar i form av hinder i stadsmiljön har inte kommit på plats – däremot skärpt skydd vid större evenemang i staden. Trafikkontoret presenterar i december en plan för konkreta förändringar som skulle kunna göras. Uppdraget innebar inte att hinder verkligen ska placeras ut, utan just en analys av behovet.
I Malmö är den mest påtagliga förändringen att skyddspollare ska sättas upp vid Stortorget. De ska inte vara uppe permanent utan höjas vid större evenemang, som Malmöfestivalen.
Statsminister Stefan Löfven (S) säger att ett arbete med att försvåra den här typen av attentat pågår, mellan polis och andra myndigheter, men det kommer att ta tid.
– Vi måste naturligtvis så långt som möjligt garantera medborgarnas säkerhet. Vi kommer aldrig kunna säga att det kommer aldrig hända igen. Dit kommer vi nog aldrig, dessvärre. Men vi kommer att arbeta oförtröttligt på att göra det så säkert det någonsin går.
Parallellt har regeringen nu gett Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ett uppdrag att brett öka säkerheten i offentliga miljöer, genom att bland annat kartlägga ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter – ett uppdrag som ingår i överenskommelsen från i somras mellan regeringen och Alliansen om åtgärder mot terrorism.
Fakta

Stärkt terrorskydd

Den 7 april körde en lastbil in i människor på Drottninggatan i centrala Stockholm och kraschade sedan in i varuhuset Åhléns.

Fem människor dödades. Tre avled på Drottninggatan och två på sjukhus.

Den misstänkte gärningsmannen, 39-årige Rakhmat Akilov från Uzbekistan, greps i Märsta några timmar efter dådet och häktades fyra dagar senare vid Stockholms tingsrätt misstänkt för terroristbrott. Vid häktningsförhandlingen erkände han.

Den 7 juni presenterade regeringen och Alliansen en överenskommelse om åtgärder mot terrorism.

Bland annat ska samröre med terroristorganisation kriminaliseras, säkerheten i de offentliga miljöerna ska bli bättre och mer kameraövervakning ska utredas.

Gå till toppen