Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Polis: ”Får inte stopp på flödet av inbrottsligor”

Mellan 50 och 60 identifierade kriminella som ingår i organiserade stöldligor kommer varje vecka in i Sverige, enligt polisens underrättelsetjänst. Många av dem står bakom en stor del av landets bostadsinbrott. ”Varje vecka flödar detta in, oavbrutet året runt”, säger polisen Göran Landvall.

Inbrottstjuvarna arbetar snabbt – ofta är de inne i bostaden bara några minuter – och letar oftast efter smycken, kontanter och pass.Bild: Stina Stjernkvist/TT
Det finns främst tre kategorier av gärningsmän som begår bostadsinbrott: lokala gärningsmän – ofta missbrukare som behöver pengar till droger –, kriminella ungdomar och så organiserade ligor. De sistnämnda uppskattas stå för hälften av alla villa- och lägenhetsinbrott i Sverige.
– Vi får inte stopp på flödet. Och vi har ju underrättelseinformation som visar att inom den här miljön har man uppfattningen att Sverige är ett tacksamt och bra land att åka till och begå brott, för "i Sverige är de så naiva", säger Göran Landvall, som är sakkunnig om bostadsinbrott på Nationella operativa avdelningen hos Polisen.
Men om ni har identifierat de här personerna, varför får ni inte fast dem?
– Jag ställer samma fråga. I Stockholmsregionen är man medveten om den här problembilden och jobbar emot den. Alla polisområden som har gräns borde göra likadant. Men allting är en resursfråga. Om någon ska stå och kontrollera en färja som kommer in och så sker det ett mord, då är prioriteringen inte så svår. Men jag tror ändå att man med styrning, ledning och god organisation kan lösa väldigt mycket.
De organiserade stöldligorna har oftast sin bas i Östeuropa och har arbetat fram en avancerad logistik likt en kedja, där varje länk har ett speciellt uppdrag att uppföra för att flödet ska fungera.
Göran Landvall tror på att gå in och bryta kedjan – en metod som varit framgångsrik i Norge där man lyckats halvera antalet bostadsinbrott.
– Gör vi det genom att gripa utföraren eller slår till mot de strategiskt viktiga länkarna, då stör vi logistiken. Då är kedjan bruten, de måste ersätta med nytt folk och det gör det besvärligare, säger han.
I Sverige steg antalet villainbrott med 53 procent mellan åren 1996 och 2016, då 13 800 stycken polisanmäldes. Siffror som Villaägarna nyligen presenterade visade att första halvåret i år anmäldes 4 785 fullbordade villainbrott. Procentuellt ökade inbrotten mest i Norrbotten och Västerbotten, jämfört med samma period 2015. Men det rörde ett jämförelsevis litet antal händelser, och berodde på en liga som härjade just då och som polisen fått stopp på, enligt Göran Landvall.
I Sydsverige går dock utvecklingen åt motsatt håll. Antalet villainbrott har minskat med 34 procent i snitt de senaste två åren. I Karlskrona har de minskat med hela 60 procent, rapporterar SVT Skåne.
Det är framför allt de internationella stöldligorna som polisen i region Syd lyckats stoppa. Man har lyckats avbryta deras inbrottsturnéer och därmed stoppat en hel serie brott.
Målet är att också i Sverige kunna halvera antalet bostadsinbrott från 2015 till 2019. Antalet inbrott var visserligen färre 2016 än 2015, men det är för tidigt att kalla det ett trendbrott. Göran Landvall har lett arbetet med en handlingsplan för att minska inbrotten, som har lämnats till högsta polisledningen för beslut.
Lena Södersten, förbundsjurist vid Villaägarna, anser att det också är regeringens ansvar att se till att något händer.
– När Morgan Johansson tog över justitieministerposten sade han att han skulle prioritera två saker, terrorsituationen och den organiserade brottsligheten. Det här är ett exempel på det sistnämnda, och vi ställer krav på både regeringen och polisen att det händer saker nu, säger hon.
Fakta

Så är ligorna organiserade

I hemlandet finns en beställare, som vill ha gods av ett visst slag. Denne anlitar sedan utförare som får i order att åka till Sverige för att genomföra inbrotten.

I Sverige tas utförarna emot av det polisen kallar en "ankarperson", som är kopplad till beställaren. Denne hanterar praktiska frågor som logi, fordon, fixar olika handlingar och ger order till utföraren om var inbrotten ska ske, och vad som ska stjälas på dessa adresser.

Efter inbrotten åker utföraren vidare till en ankarplats, ett slags lager där stöldgods från utförare samlas upp. Därifrån lastas det sedan på fordon som utförarna för hem igen. Ett annat alternativ är att åkerier som kört med legal last upp till Sverige, fyller sina tomma lastutrymmen med stöldgods på vägen tillbaka till hemlandet.

Tillbaka hos beställaren "tvättas" och legaliseras stöldgodset. Därefter förs det ut på den vita begagnatmarknaden i olika länder – inte sällan kommer godset tillbaka till Sverige igen för att säljas här.

Källa: Polisen

Läs alla artiklar om: Inbrottstjuvar
Gå till toppen