Huvudledare

Ledare: Klimatmötet i Bonn angår alla. Allt kan ännu gå fel.

Demonstration vid klimatmötet i Bonn.Bild: Roland Weihrauch
Två saker stod klart på förhand när ledare från världens länder på måndagen samlades till klimatkonferens i Bonn. Dels att vad som hittills avtalats inte räcker för att begränsa den globala uppvärmningen till högst två grader. Dels att klimatskeptiker mobiliserar för att sprida missvisande budskap.
Vad bryr sig de som inte tror på människans påverkan om att koldioxidhalterna i atmosfären är på rekordnivåer eller att Europas fem varmaste somrar sedan år 1500 samtliga har inträffat sedan år 2002?
Det tycks inte spela någon roll hur stort det vetenskapliga stödet för den globala uppvärmningen växer sig – klimatskeptikerna framhärdar ändå lika tvärsäkert och ofta dessutom hånfullt. Inte minst bombarderar de redaktioner med alternativa fakta.
Kanske kan det därför vara dags att ge något tillbaks: alla som betvivlar eller bagatelliserar effekten av den globala uppvärmningen borde läsa David Wallace–Wells långa reportage "The Uninhabitable Earth" – Den obeboeliga jorden – i New York Magazine. Denna lika ambitiösa som skakande sammanställning av klimathoten har blivit den mest lästa artikeln i tidskriftens historia. En översatt version publicerades häromdagen i Expressen.
"Jag lovar, det är värre än du tror", inleder Wallace–Wells.
Med tydliga källhänvisningar går han sedan igenom skälen till varför klimatarbetet är så angeläget. Visst finns det en del effektsökande inslag i de olika undergångsscenarierna, men i stort är det svårt att invända mot artikelns resonemang. Det handlar om högst reella hot.
Wallace–Wells påpekar till exempel att de senaste prognoserna inte talar för två, utan fyra graders temperaturhöjning till år 2100 ifall utsläppen fortsätter som nu. Det är dessutom bara en genomsnittlig beräkning – skalan går ändå upp till åtta grader. Och då räknas ändå inte skenande effekter in;utsläpp av växthusgaser till följd av smältande permafrost eller minskad reflektion av solljus till följd av krympande istäcken.
"Var och en av dessa företeelser hotar att skynda på uppvärmningen, och planetens historia visar att temperaturen kan skifta så mycket som fem grader inom tretton år", skriver Wallace–Wells.
Han påpekar också att antalet platser på jorden som drabbats av extrem hetta har femtiofaldigats sedan år 1980 och att skördarna i genomsnitt krymper med 10 procent per grad som temperaturen höjs. Därtill kommer den ökade spridningen av smittor och parasiter vid högre värme och den högre ozonhalten bidrar till smog och gör det svårare att andas.
Översvämningar, extremväder, klimatflyktingar, krig … Varningarna i artikeln har hörts många gånger förut. Men staplade på varandra, och satta i sina sammanhang, utgör de ändå ett riktigt otäckt budskap. Debatten är ju annars i regel vetenskapligt återhållsam.
De så kallade klimatlarmen präglas inte av överdrifter, utan av "forskarnas försiktiga sätt att formulera sannolikheter". Det hade varit enkelt för dem att måla upp mycket mörkare scenarier. Men de håller sig till vad som går att säga med vetenskapligt stöd.
Nu måste världen agera. Kunskapen finns, det går inte att säga "vi visste inte" när allt redan är för sent.
Lyckligtvis ser det ljusare ut i klimatförhandlingarna än vad många befarat. När den amerikanske presidenten Donald Trump tidigare i år förklarade att USA lämnar Parisavtalet uttrycktes farhågor om att fler länder skulle följa efter. Så blev det inte. Istället har flera länder kommit till och Kina – som står för merparten av koldioxidutsläppen – visar fortsatt stort intresse för en ledarroll i arbetet.
På klimatmötet i Bonn ska det utformas regler för hur målen från Parisavtalet ska nås. Det sker med sikte på ett nytt möte i Polen år 2018.
Visst kan processen med att bromsa klimatförändringarna tyckas gå frustrerande långsamt, men som också Wallace–Wells framhåller tror forskarna i allmänhet ändå att arbetet kommer att lyckas. De ser helt enkelt inte några gångbara alternativ.
Läs alla artiklar om: Klimatmötet i Bonn
Gå till toppen