En sandlåda med hink och spade står mitt på golvet. Byggd i tryckimpregnerat trä ser den ut att vara hämtad från barnfamiljens gräsplätt eller förskolans gård. Med undantag för en detalj. Den är inte fylld med sand utan hagelgevärets bly. "Playground" kallar Clay Ketter installationen, som ställer barnets och lekens oskuld mot våldets tyngd. När detta skrivs rapporteras det om ännu en ohygglig masskjutning i det USA som Ketter lämnade för snart trettio år sedan. Även tidigare, i fotosviterna av barskrapade husgrunder efter orkanen Katrina och klaustrofobiska förortsparadis, har han kretsat kring frågor om förlust och idyllens mörker. Men aldrig har jag sett hans arbete så drastiskt och politiskt laddat, som i denna sandlådas lågmälda brutalitet.