Huvudledare

Ledare: Vänd inte blicken från rohingyerna.

Rohingyer på flykt.Bild: Bernat Armangue
Våldet och diskrimineringen har pågått i många år. Men sedan slutet av sommaren har rohingyernas situation gått från svår till katastrofal.
Under de senaste månaderna har cirka 600 000 rohingyer flytt från Burma till grannlandet Bangladesh. Flykten har gått i skrangliga båtar och över minfält. Men med tanke på bakgrunden kan ingen förvånas över att de ändå har tagit risken att fly. Vittnesmålen är många om hur burmesisk militär har mördat, våldtagit och bränt i rohingyers byar.
"De började med att skjuta männen. Min man högg de ihjäl med kniv. Mina tre söner dödades också", berättar 30-åriga Montas Begum i DN (28/10).
Brandbombningar, massavrättningar – inte ens spädbarn skonas. Attackerna beskrivs i en FN-rapport som välorganiserade, samordnade och systematiska. Enligt FN:s chef för mänskliga rättigheter rör det sig om ett skolboksexempel på etnisk rensning. Men trots att rohingyerna är en av världens mest förföljda minoriteter görs beklämmande lite för att hjälpa dem.
Allra störst är sveket från den burmesiske ledaren Aung San Suu Kyi. År 1991 tilldelades hon Nobels fredspris för sitt arbete för mänskliga rättigheter. Men när hon nu, efter decennier i fångenskap, själv har kommit till makten – om än i generalers sällskap – gör hon ingenting för att hjälpa rohingyerna. Att döma av ett uttalande i veckan ser hon inte ens sitt ansvar för problemet.
FN:s säkerhetsråd uppmanade i måndags Burmas regering att upphöra med militärt våld mot rohingyer och uttryckte allvarlig oro över rapporterna om människorättsbrott. Aung San Suu Kyi svarade genom talespersoner med en varning till säkerhetsrådet om att uttalandet allvarligt kan skada förhandlingarna med Bangladesh om hanteringen av rohingyer.
Enligt den officiella burmesiska hållningen är det inte folkfördrivning, utan terrorbekämpning som militären ägnar sig åt. Men få låter sig luras.
Visst föregicks den militära offensiven mot rohingyer av en attack mot en burmesisk militärpostering som genomfördes av en rohingisk terrorgrupp. Men förföljelsen har pågått väldigt mycket längre, vilket får kopplingen till terrorism att framstå som svag.
I dagsläget, vill säga.
I radions Nordegren&Epstein i veckan intervjuades Abul Kalam, som själv flytt undan våldet i Burma. Han pekade bland annat på hur förföljelsen av rohingyer riskerar att skapa grogrund för terrorism.
I den absoluta hopplösheten lockar också vidriga alternativ.
Åtminstone det borde öka det internationella intresset för den pågående katastrofen. Terrorsekter som IS och al-Qaida intresserar sig uppenbart redan för de muslimska rohingyernas sak och drar sig knappast för utnyttja deras desperata situation och rekrytera nya terrorister.
Omvärlden bär ett stort ansvar här. Morden, våldtäkterna och den etniska rensningen i Burma måste stoppas.
När ett av vår tids allra mörkaste kapitel skrivs duger det inte att vända bort blicken – ingen kan senare säga att vi inget visste.
Gå till toppen