Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Fler dör i kol än i både bröstcancer och prostatacancer.”

Hälften av alla kolpatienter upplever det som ett stort problem att andra människor inte förstår hur sjuka de är eftersom det inte syns på utsidan. Det skriver Inger Ros, ordförande i Riksförbundet HjärtLung.

Kol kan inte botas – men det finns behandling och råd som kan lindra sjukdomssymtomen, öka livslängden och bidra till en bättre livskvalitet, skriver Inger Ros.
Kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en lungsjukdom som angriper luftvägar och lungor långsamt. En trappa blir ett berg, en promenad blir ett maratonlopp. Sjukdomen påverkar även hjärta, muskler och skelett. Ungefär en halv miljon svenskar har kol, men studier visar att bara en av fem har fått en diagnos. Okunskapen om sjukdomen är stor, både bland allmänheten och inom vissa delar av vården.
I Sverige har dödsfallen i kol nästan fördubblats på tio år. Den är nu den tredje vanligaste dödsorsaken och fler dör i kol än i både bröstcancer och prostatacancer. Rökning är den främsta orsaken till kol, men personer som har varit utsatta för passiv rökning, luftföroreningar eller har haft svåra upprepade luftvägsinfektioner som barn har också lättare att utveckla sjukdomen. Kol kan inte botas – men det finns behandling och råd som kan lindra sjukdomssymtomen, öka livslängden och bidra till en bättre livskvalitet. Därför är det viktigt att sjukdomen diagnostiseras.
I jämförelse med andra länder uppger svenska kolpatienter att de har sämre tillgång till information om sin vård och behandling, visar en rapport från Vårdanalys, en myndighet som har i uppgift att stärka patientens ställning genom att granska vården utifrån ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Svenska patienter har också de lägsta resultaten på frågor som rör om patienten har fått information om vad hon/han själv bör göra vid hemkomst och vilka behandlingsmöjligheter som finns.
En undersökning som riksförbundet HjärtLung har gjort bland sina medlemmar och som presenteras på Världskoldagen i morgon den 15 november, visar att hälften av alla kolpatienter upplever det som ett stort problem att andra människor inte förstår hur sjuka de är eftersom det inte syns på utsidan. Fem av tio anser också att samhället gör alldeles för lite för att förebygga kol genom till exempel kampanjer och informationsinsatser.
Bristande kunskap om kol kan bidra till att personer med symtom avstår från att söka utredning och vård. Det kan också bidra till att människor med koldiagnos får ett negativt bemötande från omgivningen. Att många upplever kol som en stigmatiserande sjukdom där patienten ”får skylla sig själv” lägger förstås sten på börda. Vågar jag söka vård? Vågar jag få en diagnos? Är det någon idé om sjukdomen ändå inte går att bota? Svaret är självklart ja.
Riksförbundet HjärtLung anser att:
• Kunskapen om kol behöver förbättras både bland allmänheten och inom vissa delar av vården så att fler personer söker vård och får en diagnos.
• Kunskapen om kol behöver öka inom hemtjänst, friskvård och företagshälsovård så att information om hur sjukdomen kan förebyggas kan spridas ännu mer.
• Alla vårdenheter måste följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för astma och kol, där en strukturerad patientutbildning är en hörnsten.

Inger Ros

Inger Ros är ordförande i Riksförbundet HjärtLung.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen