Åsikter

Läsartext: Sedan när är inte en bruten arm på ett barn att betrakta som akut?

En tioåring skickades runt mellan sjukhusen med två brott på underarmsbenen, skriver Margit Persson Békássy.Bild: Christian Törnqvist
Hur mår egentligen den skånska sjukvården? Under denna mandatperiod har larmrapporter om långa väntetider, överbeläggningar och bristande patientsäkerhet duggat tätt.
Sommaren 2017 hade antalet kvinnor som hänvisas till annan förlossningsavdelning ökat till 9,7 procent mot 7,3 procent 2016. Detta innebär att var tionde födande kvinna, totalt 129 stycken, i en mycket utsatt situation, inte varit välkommen för vård på det sjukhus hon valt. På förlossningen i Lund är antalet hänvisningar i dagsläget uppe i 15,8 procent. För en tid sedan rapporterade tidningarna om hur förlossningskrisen i somras lett till att en kvinna inte fick vård vid Helsingborgs lasarett vilket resulterade i att hon miste sitt barn.
Köerna från misstänkt cancer till diagnos är många gånger betydligt längre än gränsen på fyra veckor, vilken redan är i överkant för vad som kan anses vara godtagbar kvalitet för vård som utgör skillnaden mellan liv och död. Region Skånes egna revisorer riktade nyligen mycket skarp kritik mot de orimliga väntetiderna inom prostata- och bröstcancervården. För prostatacancer är denna 155 dagar. Revisionsdirektören konstaterade att väntetiderna inte ens är på väg att nå målen och som särskilt allvarligt ansågs att det inte skett någon förbättring alls sedan revisorernas senaste kritik. I praktiken innebär så lång väntan en avsevärd risk för att patienten är bortom räddning när behandling till slut påbörjas.
Listan på haverier i vårdkedjan kan gärna fyllas på med fler fall hämtade från verkligheten. Exempelvis är det upp till två års väntetid till en del utredningar på BUP. Det råder enorm brist på specialistvårdplatser för barn. Vid flera tillfällen i våras uppmärksammade media att väntetiderna på akuten i Lund uppgick till 24 timmar. För ett par veckor sedan kunde vi läsa om tioåriga Ella som med två benbrott i underarmen hänvisades runt mellan sjukhusen i Skåne för att till slut bli hemskickad då endast akuta operationer kunde genomföras. När upphörde man att betrakta benbrott, i synnerhet på barn, som akut?
Helt klart är att resursbristen inom sjukvården har ett högt pris. Det innebär ett stort personligt men också samhällsekonomiskt lidande att vården fördröjs. Under 2016 hade Region Skåne flest Lex Maria-anmälningar i hela landet. Anmälningarna till LÖF (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag), dit patienterna själva kan anmäla sina vårdskador, har i Region Skåne ökat med 40 procent sedan 2011 och har fortsatt att öka även under 2016.
Statistik kan som bekant vara bedräglig och vården kan betraktas ur olika vinklar vilket gör att man kan landa i olika slutsatser om dess kvalitet. Varje dag sliter den hårt ansträngda sjukvårdspersonalen på verkstadsgolvet med att uträtta mirakel trots knappa resurser. Som patient går det fortfarande att få utmärkt vård på en del håll. Men de oacceptabla bristerna som dokumenterat existerar måste diskuteras och åtgärdas. Första steget är att vidkänna att de finns. Därefter behöver regionpolitikerna omgående analysera varför resurserna inte räcker. Ekonomiskt har Region Skåne gått från ett minus på 239 miljoner kronor 2015 till ett prognostiserat underskott på 1,2 miljarder 2017. Vad beror detta på? Och framför allt, vad tänker man göra åt det?

Margit Persson Békássy

Svar direkt:

Margit Persson Békássy ifrågasätter hur den skånska sjukvården mår. Hon nämner långa väntetider, överbeläggningar och bristande patientsäkerhet.
Allt är inte bra och mycket kan bli bättre. Men man kan inte bortse från att mycket i skånsk sjukvård håller en hög kvalitet. Eller att de anställda varje dygn gör stora insatser för att ge bra vård.
I Sveriges kommuner och landstings mätning har den skånska vården klättrat från en sistaplacering under förra mandatperioden till en åttonde placering bland landets 21 landsting. Köerna från misstänkt cancer till diagnos för flera cancerdiagnoser har kortats. Arbetet med att minska vårdskador har också gett resultat. Undvikbara vårdskador har halverats sedan 2013. Skåne ligger lägre än exempelvis Stockholm och Västra Götaland.
Det är inte bra när födande kvinnor blir hänvisade till andra sjukhus än det närmaste. Vårt mål är att ingen kvinna ska hänvisas. En orsak till att många kvinnor vill föda i Lund är att det saknas ett familje-BB i Malmö. Det stängdes under förra mandatperioden. Vi arbetar för att öppna ett familje-BB i Malmö igen.
Det finns ingen anledning att skönmåla den skånska vården men det är inte heller rimligt att svartmåla den. Det finns en stor kompetens i den skånska vården och nya läkemedel och behandlingar introduceras ständigt. Vården behöver långsiktiga spelregler för att fortsätta utvecklas.

Anna-Lena Hogerud (S)

Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne

Anders Åkesson (Mp)

1:e vice ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne
Läs mer:Vi vill ha din åsikt – så här gör du
Gå till toppen