Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Sveriges unga muslimer får rätt om statsstöd

Beslutet att neka Sveriges unga muslimer (SUM) statsbidrag var felaktigt. Det slår förvaltningsrätten fast, efter en överklagan. – En skön seger för våra medlemmar, säger SUM:s ordförande Rashid Musa till TT.

Rashid Musa, förbundsordförande Sveriges unga muslimer.Bild: Muslimska familjedagarna
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) hänvisade i sitt beslut om avslag till att SUM och dess medlemsorganisationer "pekats ut som en miljö" där vissa individer inte respekterar demokratins idéer.
Men att SUM kritiserats i medier räcker inte för att avslå ansökan om statsbidrag, konstaterar förvaltningsrätten.
– Att vi är en organisation som inte respekterar demokratins värderingar, såsom yttrandefrihet och jämställdhet, är en väldigt allvarlig anklagelse som helt och håller saknar grund, säger Rashid Musa.
Inte heller de konkreta fall som kritiken riktat in sig på ger anledning till avslag, enligt förvaltningsrätten. Det rör sig om föreläsare som SUM bokat och som anklagats för att ha gjort uttalanden i strid med demokratins idéer.
Två av dem deltog dock aldrig i evenemangen, då de avbokades efter kritiken. Och vad gäller den tredje, den brittiske författaren och journalisten Yvonne Ridley, har MUCF inte gett några exempel på problematiska uttalanden, skriver förvaltningsrätten i domen.
Men sådana finns det ingen brist på, enligt terrorforskaren Magnus Ranstorp, som beklagar att myndigheten inte lagt fram ett mer digert material.
– Bland annat har hon hyllat (den döde al-Qaida-kopplade predikanten) Anwar al-Awlaki och varit överhuvud för den brittiska organisationen Cage som haft kopplingar till dömda terrorister, säger han.
MUCF har även lyft fram anklagelser om kopplingar till organisationer som Muslimska brödraskapet. Men den anförda bevisningen – en studie av terrorforskaren Magnus Norell – beskrivs som otillräcklig då den saknar källhänvisningar för påståendena.
Sammantaget finns ingen anledning att ifrågasätta att SUM "i sin verksamhet respekterar demokratins idéer", enligt förvaltningsrätten.
Det uteblivna statsbidraget för 2017 har tvingat SUM att skära ner i sin verksamhet, säger Rashid Musa.
– Våra medlemmar kommer inte från resursstarka familjer och kan inte bära upp hela organisationen själva. Vi företräder en väldigt marginaliserad grupp, vilket gör det här statsbidraget viktigt.
Förvaltningsrättens dom upphäver MUCF:s beslut och skickar tillbaka ärendet för en ny bedömning. Myndigheten ska nu ta ställning till om man ska överklaga domen eller inte.
TT: Hur ser ni på att förvaltningsrätten underkänner ert beslutsunderlag?
– Det är den sökande organisationen som behöver bevisa att de uppfyller förordningarna och vi ansåg inte att SUM gjorde det. Och förvaltningsrätten anser att de gör det. Så då behöver vi titta på det, säger myndighetens kommunikationschef Jonny Lindqvist.
Fakta

MUCF

MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, har bland annat i uppdrag att bevilja bidrag till barn- och ungdomsorganisationer.

För att få bidrag måste organisationerna vara demokratiskt uppbyggda, följa demokratins idéer och leva upp till de villkor som finns i bidragets förordning.

Varje organisation får bland annat ett fast belopp på 350 000 kronor och ett rörligt som baseras på hur många medlemmar och medlemsföreningar man har i organisationen. Alla organisationer är skyldiga att redovisa hur pengarna har använts.

För år 2017 delades 212 miljoner kronor ut i bidrag till 110 barn- och ungdomsorganisationer.

Källa: MUCF

Gå till toppen