Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

”Vips är fantasin där och föreställer sig Malmborgs skalle krossad”

Physics and phantasma

TEATER. Av och med Iggy Lond Malmborg. Dramaturgi: Erik Berg, Johan Jönsson, Maike Lond Malmborg. Teknik: Maike Lond Malmborg, Kalle Tikas. Producent: Eneli Järs. Samproduktion med: Kanuti Gildi SAAL och Teaterhuset Avant Garden. Inkonst, Malmö, t o m 17/11.

Den tomma spelplatsen. Språkets makt. Rösten och kroppen. Det finns många fina titlar som kunde sättas på Iggy Lond Malmborgs nya föreställning. Om han nu inte valt det engelska – hela framställningen sker på detta språk – "Physics and phantasma".
På ett plan är det lätt att förstå avsikten. När enbart skådespelarens röst hörs i en becksvart salong får fantasin försöka föreställa sig de rörelser och gester han säger sig utföra. När scenljuset kommer på gör han om samma rörelser: öppet för jämförelser med fantasibilden. Just detta tema är genomgående: hur en beskrivning skapar bilder i medvetandet, och hur rekapitulationen, reminiscensen, håller jämfört med originalet. Fantasibildens konfrontation med perceptionen, med realiteten; så kan temat också beskrivas.
Filosofiskt avancerat blir det när en Slavoj Zizek-karikatyr framför ett angrepp på den gamla feministiska doktrinen om att pornografin är teorin, våldtäkten praktiken. Om vi inte får övergrepp och tortyr beskrivna för oss, och därmed kan göra oss en inlevelserik fantasibild, kan vi heller inte reagera mot lidandet. En mindre lättidentifierad filosof fyller på med kritik av uppfattningen om det sammanhållna jaget.
När vi lyssnar på någon som beskriver en fantasi, får vi själva bilder som inte nödvändigtvis överensstämmer med den talandes egen fantasi. Som dessutom övergår i något annat så snart den utsägs. Språkets makt att skapa och forma fantasibilder är oändlig, och fantasin påverkar i sin tur alltid perceptionen och erfarenheten. Men det är långtifrån säkert att resultatet blir det avsedda. Något att komma ihåg för den som vill lansera demagogiska påverkanskampanjer. Malmborgs mest påtagliga illustration till dessa teser är ett (enbart muntligt, som tur är) återgivande av en fasansfull, pedofil s & m-fantasi.
Malmborgs föreställning, som väl bäst kan beskrivas som en praktisk demonstration eller en fenomenologisk föreläsning, har sina bättre och sämre stunder. Skådespelaren beskriver den rätt bra själv. En man som talar ihärdigt, stundom maniskt, repetitivt och monotont, och den reaktion detta väcker hos publiken: tankarna börjar vandra åt andra håll. Man fantiserar, kort sagt.
Mest fascinerande är demonstrationen av pendelrörelsens kinetik: först beskriver han ordrikt (givetvis) hur en betongkula som släpps i en pendel från ansiktshöjd aldrig kan träffa ansiktet när den kommer tillbaka. Sedan, i slutscenen, gör han just detta. Ljuset släcks innan kulan når ansiktet. Vips är fantasin där och föreställer sig Malmborgs skalle krossad. Trots den ingående förklaringen till varför kulans rörelseenergi minskar precis lagom mycket.
Gå till toppen