”The foreigner” är egentligen två filmer: en verserad thriller om en konspiration bland nordirländska ministrar, och en hämnarrulle med actionlegenden Jackie Chan. Man skulle till och med kunna säga att Jackie Chan-filmen trakasserar konspirationsthrillern så att den förhindras att bygga upp sin egen typ av spänning.

I syfte att få snurr på hämnartemat höjs insatserna till max när Chans rollfigur, den till synes milde restaurangägaren Quan, ser sin enda levande – givetvis kvinnliga – familjemedlem dödas i ett terrordåd. Han inleder en personlig vendetta, inte mot de skyldiga utan mot den han tror kan avslöja vilka de är.

Filmen bygger på en bok från 1992, så det handlar inte om jihadister utan om något med dagens mått så udda som en ny utbrytarfraktion inom IRA. De kallar sig spetsfundigt nog ”äkta IRA”, en anspelning på ”Real IRA” som i verkligheten begick flera bombattentat kring år 2000.

Quan är övertygad om att politikern Liam Hennessy – som är före detta Sinn Fein-medlem och spelas av en påtagligt Gerry Adams-lik Pierce Brosnan i skägg och glasögon – känner till dem.

Parallellt får vi följa både terroristerna, polisutredningen och interna konflikter i nordirländska parlamentet. I detta saktmodiga, kanske inte precis knivskarpa raffel på Nordirland bryter Vietnamveteranen Quan in i klassisk Rambostil. För att få Hennesy att snacka smäller han bomber, och till slut gerillakrigar han ensam i skogen utanför Hennessys lantställe.

Filmskaparna har liksom gjort en egen värld åt Jackie Chan där han effektivt stör den övriga genrethrillern. Han är gravallvarlig hela tiden, inte ett spår av hans vanliga charmiga slapstick.

Alltihop är så absurt och schizofrent att det i sig på något oavsiktligt sätt är underhållande. Jag hade skrattat ännu mer om inte de två enda viktiga kvinnliga rollfigurerna vore kalkerade på en gammal trist femme fatale-schablon utan försonande drag.