Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Utrikesminister Margot Wallström måste sätta press på Burmas ledare.”

En regering som gjort sig känd för sin feministiska utrikespolitik, med en utrikesminister med särskilt engagemang mot sexuellt våld i konflikter, måste formulera aktiva åtgärder mot förövarna i Burma. Det skriver Svenska Burmakommitténs verksamhetschef Kristina Jelmin.

Burmas statskansler Aung San Suu Kyi besökte i somras utrikesminister Margot Wallström på UD i Stockholm. Idag åker Wallström till Burma.Bild: Henrik Montgomery/TT
På kort tid har över 613 000 människor som tillhör den muslimska minoritetsgruppen rohingya flytt för sina liv från Burma till Bangladesh.
Överlevande flyktingar från den burmesiska delstaten Rakhine berättar hur landets militär sedan i augusti systematiskt har intagit by efter by, begått massvåldtäkter och dödat både vuxna och barn. Efteråt har odlingsfält, förråd och byar förstörts.
Satellitbilder visar att minst 288 av rohingyernas hembyar helt eller delvis har bränts ner, samtidigt som grannbyarna med icke-muslimsk befolkning står kvar. Mycket tyder på att avsikten med militärens övergrepp är att driva den muslimska minoriteten på flykt. FN beskriver händelsen som ett skolboksexempel på etnisk rensning.
Sedan flera månader hindras FN, internationella hjälporganisationer och oberoende medier från att komma in i Rakhine.
När Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) idag reser till Burma måste hon sätta press på Burmas ledare så att de stoppar övergreppen och ger omvärlden tillstånd att bidra med humanitärt stöd.
I Burma är det straffbart att kritisera militären och rohingyerna har allmänheten emot sig. Övergreppen har föregåtts av decennier av diskriminering, hatretorik och avhumaniserande propaganda. Likgiltigheten inför den muslimska minoritetens öde är utbredd. De som står upp mot övergreppen och arbetar för försoning tar stora risker och möter hårt motstånd. Därför är det nödvändigt med internationella påtryckningar. Men hittills har knappt några åtgärder vidtagits från internationellt hållför att stoppa våldet och fördrivningen. Det krävs konkreta åtgärder mot den burmesiska militären i form av ett globalt vapenembargo och riktade sanktioner mot ansvariga militära befälhavare för att få slut på våldet. Därtill bör alla andra länders militära samarbete med den burmesiska militären omedelbart avbrytas.
Sverige kan genom sin plats i FN:s säkerhetsråd spela en aktiv roll när det gäller konkreta åtgärder för att förmå Burmas ledare att upphöra med våldet mot, och fördrivningen av, rohingyer.
Rohingyafolkets situation engagerar Sveriges regering och Sverige har varit med och drivit fram gemensamma uttalanden i FN:s säkerhetsråd somfördömer våldet i Burma och understryker vikten av att Rakhine öppnas för hjälporganisationer. Sverige är också en viktig biståndsgivare till nödinsatsen i Bangladesh.
Men en regering som gjort sig känd för sin feministiska utrikespolitik, med en utrikesminister med särskilt engagemang mot sexuellt våld i konflikter, måste formulera aktiva åtgärder mot förövarna. Individuella sanktioner måste riktas mot befälhavare vars trupper har begått sexuella övergrepp. Det är också viktigt att FN:s oberoende utredare släpps in i norra Rakhine för att kunna dokumentera och utreda anklagelserna om grova övergrepp.
Sverige är ordförande i säkerhetsrådets arbetsgrupp för barn och väpnad konflikt. Det är en post som regeringen bör använda när det gäller situationens i Burma. I Rakhine utsätts barn för sexuellt våld, de dödas och förslavas. Situationen i Burma bör omnämnas i den resolution om barn i väpnad konflikt som säkerhetsrådets arbetsgrupp ska upprätta.
Margot Wallströms besök i Burma ger henne ett tillfälle att använda de diplomatiska verktyg som står till buds för att sätta press på landets regering.
Burmas konstitution ger militären stora friheter och begränsar landets civila ledares inflytande över militären. Statskansler Aung San Suu Kyi har inte makten att beordra dem att sluta med sina angrepp. Men inga lagar hindrar henne från att uttala sig om rohingyernas mänskliga rättigheter eller släppa in FN:s utredare. Aung San Suu Kyi är inte på något sätt skyldig att försvara militären på det sätt som nu sker – det är hennes eget val.
Margot Wallström måste ställa krav på Aung San Suu Kyi och hennes regering att släppa in FN:s oberoende utredare så att alla allvarliga anklagelser kan utredas och ansvariga ställas till svars.
Margot Wallström bör kräva att norra Rakhine öppnas för humanitära hjälpinsatser och internationella medier, samt att statliga mediers spridningav propaganda som avhumaniserar rohingyerupphör.
Det är av yttersta vikt att diskrimineringen av rohingyerna upphör och att de får rätt att återvända som fullvärdiga medborgare med full rörelsefrihet. Pressen för förändring måste komma utifrån. Omvärlden kan inte vända ryggen mot en av världens mest utsatta folkgrupper.

Kristina Jelmin

Kristina Jelmin är Svenska Burmakommitténs verksamhetschef.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen