Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Jugoslaviendomstol sätter punkt med Mladic

Efter över två årtionden av arbete stänger snart Jugoslavientribunalen. När den sista stora domen avkunnas sätter det också punkt för ett av de största och viktigaste fallen i dess historia – det mot den bosnienserbiske armébefälhavaren Ratko Mladic.

Den tidigare armébefälhavaren Ratko Mladic får sin dom i FN:s krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien på onsdag. Arkivbild.Bild: AP/TT
Sedan 1993 har FN:s krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien (ICTY) skrivit historia i Haag. Det var den första domstolen i sitt slag som inrättades sedan tribunalerna i Nürnberg och Tokyo efter andra världskriget.
Under årens lopp har domstolen åtalat 161 personer för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord i det forna Jugoslavien mellan 1991 och 2001. Men vid årsskiftet har det blivit dags att slå igen.
Den sista stora domen avkunnas på onsdag, mot Ratko Mladic. Rättegången, som inleddes 2012, omfattar elva åtalspunkter, där den tidigare bosnienserbiske armébefälhavaren bland annat anklagas för sin ledande roll i folkmordet i Srebrenica och belägringen av Sarajevo. Han nekar till brott.
377 vittnen har hörts, 169 av dem kallades av åklagarsidan och 208 av försvaret, enligt ICTY.
– Att domen avkunnas är viktigt för fallet i sig, eftersom Mladic är en av de mest ansvariga, men det är också ett avslut för tribunalen. Det blir ett slags bokslut, säger Mark Klamberg, docent och lektor i folkrätt vid Stockholms universitet.
En ny organisation, MICT, har inrättats för att hantera överklaganden och liknande som spiller över från ICTY. Bland annat har den bosnienserbiske ex-ledaren Radovan Karadzic, som ses som Mladics politiska parhäst, överklagat sin fängelsedom för folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten under Bosnienkriget.
Åklagaren Serge Brammertz har sagt att rättegången mot Mladic utgör ett av de viktigaste fallen i tribunalens historia, eftersom han ses som hjärnan bakom mycket av den etniska rensningen i Bosnien.
– Mladic kommer att dömas, frågan är om han kommer att dömas för alla åtalspunkter. Det är snarlika dilemman när det gäller processerna mot Mladic och Karadzic, det handlar om det militära och det politiska ansvaret, säger Klamberg.
– De är i princip anklagade för samma brott, så troligtvis kommer Mladic att dömas för samma saker.
Förutom sin roll i Srebrenica står Mladic inför en andra anklagelse om folkmord, på flera andra platser i Bosnien. Tidigare försök från ICTY att få andra fällda under denna rubricering har misslyckats. Brott i övriga delar av Bosnien och på Balkan har rubricerats som brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, vilket i sig är väldigt allvarliga brott.
– Åklagaren vill att tribunalen ska finna att det begicks ett folkmord i hela Bosnien, inte bara i Srebrenica. Tidigare har man inte nått framgång, det här blir sista chansen.
Ett av de mest uppmärksammade fallen är rättegången mot expresidenten Slobodan Milosevic. Han hittades död i sin cell innan han hann ta emot sin dom.
Sammantaget har 83 personer dömts av ICTY, 19 har frikänts.
– Visst har det funnits brister i tribunalens arbete. Men den har ändå varit en framgång i det avseendet att så många rättegångar har genomförts, säger Klamberg.
Fakta

Kriget i Bosnien

Det forna Jugoslavien utgjordes av dagens Serbien, Montenegro, Kosovo, Makedonien, Kroatien, Slovenien och Bosnien-Hercegovina men splittrades under flera krig på 1990-talet.

I Bosnien pågick kriget från 1992 till 1995 mellan främst tre parter: den bosnienmuslimskt dominerade regeringsarmén, bosnienkroatiska styrkor i väst och syd samt bosnienserbiska styrkor i nord och öst. Trots att FN-styrkor fanns på plats redan från 1992 dröjde det fram till hösten 1995 innan striderna tog slut, främst framtvingat av omfattande Nato-attacker mot den bosnienserbiska armén.

I och med Dayton-avtalet i november 1995 skapades det politiska system som fortfarande råder i Bosnien, med en komplicerad maktdelning mellan bosnienmuslimer, kroater och serber.

Fakta

Framträdande fall i ICTY

Slobodan Milosevic: President i det forna Jugoslavien. När han dog i krigsförbrytartribunalen ICTY:s häkte 2006 stod han åtalad i en lång rad fall av bland annat folkmord och brott mot mänskligheten.

Radovan Karadzic: President i utbrytarrepubliken Republika Srpska. Dömdes 2016 för folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten men friades för anklagelser om folkmord i samhällen som Banja Luka och Prijedor.

Ratko Mladic: Bosnienserbisk armébefälhavare. Åtalad för folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Får sin dom på onsdag.

Biljana Plavsic: President i utbrytarrepubliken Republika Srpska och en drivande kraft för etnisk rensning av muslimer och kroater under kriget. Dömdes 2003 till elva års fängelse för brott mot mänskligheten och avtjänade delar av sitt straff i Sverige.

Läs alla artiklar om: Ratko Mladic får sin dom
Gå till toppen