Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Kvinnor utan män: så här går det till

Före oss: syndafloden.Bild: SantiagoFelipe.com

Björk

POP. Utopia

Efter ett kraftigt regn­oväder kommer ofta solsken, skarpt och bländande.
Isländska Björks mullrande uppgörelse, frammanad av en uppslitande skilsmässa, var ”Vulnicura” (2015) – präglat av ödesmättade stråkar och triphop.
”Utopia” är artistens tionde soloalbum och bär nästan inga likheter med det förra, det så mörka. Här fylls ljudbilden istället av pregnant fågelsång, paradisisk harpa och yviga träblås­arrangemang.
Scenariot är en post­apokalyptisk värld bestående av det i naturen som kunnat räddas: en ö, en ny sorts ekosystem befolkat av kvinnor, barn och söta små robotar. Till ön har Björk och hennes medsystrar kommit för att läka men också – minst lika viktigt – för att drömma om en ny och bättre värld, präglad av kärlek och respekt.
Som många andra artister ser Björk USA:s presidentval som ett så pass tydligt lågvatten­märke att hon känt sig nödgad att använda sin röst. Med "Utopia” vill hon inte främst protestera, utan visa en väg framåt och skapa optimism. Men samtidigt som albumet är politiskt följer det hennes egna, djupt personliga erfarenheter. Bland annat sjunger hon i ”Sue me” om hur hon blev stämd av ex­maken över vårdnaden av deras dotter.
”Utopia” är ett nära samarbete med den tjugo­sjuårige venezuelanske elektro­producenten Arca, under hela sitt liv starkt influerad av Björks musik. När jag läser intervjuer om deras kompanjon­skap går tankarna till albumets vackraste ballad – ”Blissing me” – som kretsar kring harpan och handlar om två musiknördar som skickar mp3-­filer fram och tillbaka samtidigt som de förälskar sig, inte lika mycket i varandra som i musiken. Den elektroniska kommunikationen människor emellan berörs även i ryckigt blippande ”Courtship”, om att söka kärlek på internet.
Bild: SantiagoFelipe.com
”Utopia” är Björks längsta album hittills och är lika mycket ett konceptuellt konstverk som ett musikaliskt album.
Det längsta spåret ”Body memory”, på nästan tio minuter, bryter mot den etablerade bilden av paradisön – kanske har Björk förirrat sig och hamnat på en annan del. Där är det dimmigt, blåsigt och snöigt. Klipporna är höga och rovdjuren ryter farligt nära. I vers efter vers beskriver Björk inre scenarion som riskerar bli överväldigande och hon skulle kunnat ge upp.
Men så reagerar kroppen och hjälper henne hitta en väg framåt. Trots att Björk befinner sig i postapokalypsen så finns urkrafterna kvar – och de sviker inte.
FLER TIPS
Anna Ternheim: All the way to Rio (album)
Pohn Jettri: Hen, hund och hus (album)
Piers Faccini: La plus belle des berceuses (album)
Olle Ljungström: Världens renaste häxa: (låt)
Solen: Därför vill jag inte (låt)
Gå till toppen