Sverige

Okunskap försvårar livet för transpersoner

Psykisk ohälsa är utbrett bland transpersoner, som ofta blir dåligt bemötta i kontakter med bland annat myndigheter och sjukvård. Nu kommer förslag om hur livsvillkoren kan förbättras – bland annat med hjälp av en mer jämlik vård och bättre kunskap hos samhällsaktörer.

Sara Bystam och Alfie Martins, vice ordförande respektive ordförande i FPES, Föreningen för transpersoner, tycker att förslagen som syftar till ett bättre bemötande är mycket viktiga.Bild: Alexander Larsson Vierth/TT
– När jag påbörjade min utredning så frågade de vad jag ville ha för pronomen och namn, men det första läkaren skrev i journalen var ”han, han och han” istället för ”hon, hon, hon” hela vägen, säger Sara Bystam, vice ordförande i FPES, Föreningen för transpersoner.
Det är bara ett exempel på hur transpersoner kan mötas av okunskap och oförståelse inom vården. Utredningen "Transpersoner i Sverige, förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor", som lämnats över till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP), visar på en lång rad hinder som transpersoner möter när de försöker leva i enlighet med sin könsidentitet. Detta påverkar i sin tur transpersoners hälsa, som i många fall är sämre än hos befolkningen i övrigt.
Utredningen vilar bland annat på personliga berättelser, och många vittnar om stora problem när man ändrat juridiskt kön och personnummer.
– I Sverige och i Norden har vi "könade" personnummer, vilket är ganska unikt. Men det här innebär att det kan bli en clash i myndigheternas system för transpersoner med ändrat personnummer. Att man kastas ut från systemen helt enkelt. Det kan skapa enorma svårigheter, framför allt kanske om du är ung och inte så resursstark, exempelvis om du plötsligt inte har ett mobilabonnemang eller ett högkostnadsskydd, säger utredaren Ulrika Westerlund.
En ny utredning om hur det kan säkerställas att en person som byter personnummer inte behandlas som en ny person bör tillsättas, föreslår Westerlund.
Långa väntetider för dem som genomgår könsbekräftande vård är ytterligare ett problem. Ulrika Westerlund föreslår att staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingår en överenskommelse om hur vården ska bli mer jämlik över landet. En pengapott ska knytas till detta, och fördelas ut till de olika vårdteamen.
– Det är väldigt viktigt att få ner tiderna och kanske öka möjligheten att nyrekrytera, säger Sara Bystam.
– De långa utredningstiderna, och väntan på att ens få komma på utredning, tär på många personer, fortsätter hon.
Ett annat förslag handlar om att kunskap om exempelvis transpersoner ska ingå i vissa utbildningar, och att Socialstyrelsen ska se över vilka utbildningar som kan behövas för redan befintlig vårdpersonal. Detta för att bemötandet ska bli bättre, något Alfie Martins, ordförande i FPES, välkomnar.
– Det är viktigt att få in bemötandefrågan i utbildningar som handlar om pedagogik, vårdyrken och juristyrken. Träffar man någon från de två sistnämnda yrkesgrupperna är man förmodligen dessutom i en beroendeställning, och då krävs verkligen att man blir korrekt bemött, säger Alfie Martins.
Fakta

Några av förslagen

I den 921 sidor långa utredningen finns en rad olika förslag, bland annat dessa:

– Samordningen och strukturen på arbetet för hbtqi-personers rättigheter ska bli bättre. Detta bör enligt utredaren ske genom att regeringen tar fram en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Jämställdhetsmyndigheten ska ha ett samordnande ansvar.

– En utredning om möjligheten till ett tredje juridiskt kön, och därmed ett införande av könsneutrala personnummer, bör tillsättas.

– Relevanta utbildningar ska få ändrade examensbeskrivningar, för att säkerställa att kunskap om hbtq-personer och personer med intersexvariationers levnadsvillkor ingår.

– Polismyndigheten ges i uppdrag att undersöka möjligheten att införa alternativet X som könsmarkör i svenska passhandlingar.

– Tillgängligare toaletter och omklädningsrum där till exempel alla offentliga aktörer bör skylta enskilda toaletter könsneutralt.

– Brottsförebyggande rådet ska inkludera transpersoner i Nationella trygghetsundersökningen.

– Statsbidraget till hbtq-organisationer bör höjas.

Källa: Utredningen "Transpersoner i Sverige, förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor".

Gå till toppen