Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Socialtjänstens uppdrag riskerar att bli otydligt när den blir gränspolisens förlängda arm.”

Vi som möter papperslösa barn och unga vet att om socialtjänsten nekar dem hjälp är risken stor att de och deras familjer hamnar på gatan. Det skriver företrädare för frivilligorganisationer och Svenska kyrkan tillsammans med en grupp forskare.

En papperslös pojke efter att socialtjänsten i Malmö lämnat ut uppgifter om hans familj till gränspolisen.Bild: Hussein El-alawi
Idag, den 28 november, ska socialnämnden i Malmö rösta om nya riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Allt pekar på att de antas och det drabbar en av de mest utsatta grupperna i samhället, papperslösa barn och unga. De nuvarande riktlinjerna har på ett tydligt sätt satt barnets bästa i centrum och säger att papperslösa barn ska behandlas på samma sätt som alla andra barn bosatta i Malmö.
Barnets bästa är en grundprincip för socialtjänstlagen och det sociala arbetet i praktiken. Enligt de nya riktlinjerna kan papperslösa barn ha rätt till samma bistånd som tidigare, men bara ”i de fall det bedöms lämpligt”. Istället för att behålla det tydliga barnperspektivet lägger de nya riktlinjerna stor vikt vid Migrationsverkets bedömning i frågan om uppehållstillstånd när socialtjänsten ska avgöra om en person har behov av hjälp.
I somras kom ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som har betydelse för socialtjänstens arbete. Målet gällde om en papperslös barnfamilj hade rätt till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen. Domstolen avslog familjens överklagande med hänvisning till att de omfattades av lagen om mottagande av asylsökande.
Men för att ha rätt till ekonomiskt stöd från Migrationsverket måste familjen vända sig dit och medverka till sin egen utvisning. Samtidigt påpekade domstolen att det står kommunen fritt att bevilja nödstöd till papperslösa. Enligt socialtjänstlagen är socialtjänsten ytterst ansvarig för alla människor som vistas i en kommun.
Domen innebär att biståndsbeslut till papperslösa inte längre går att överklaga. Det är därför extra viktigt att de riktlinjer som socialtjänstens handläggare följer värnar om ett tydligt barnperspektiv. Men istället för att, som tidigare, uttryckligen framhäva att papperslösa barn ska behandlas som alla andra barn i kommunen, är de nya riktlinjerna ett uttryck för åsikten att myndigheter i Sverige inte ska motarbeta varandra. Det står: ”Personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige saknar legal bosättning i landet och ska därför lämna Sverige. Det åligger dem att följa svensk lag och beslut tagna av annan myndighet.”
De nya riktlinjerna riskerar att skymma barns behov och utsatthet och istället lägga större vikt vid om föräldrarna har uppehållstillstånd.
De nya riktlinjerna förmedlar ett dubbeltydigt budskap där barnperspektivet kraftigt försvagats.
Det finns inget i Malmö stads nuvarande riktlinjer som är oförenligt med Högsta förvaltningsdomstolens avgörande. Syftet med de nya riktlinjerna verkar istället vara att strama åt stödet till papperslösa. Omarbetningen av riktlinjerna framstår därmed som ett led i den upptrappning av jakten på papperslösa som intensifierades under slutet av förra året. Då började gränspolisen i region Syd begära ut uppgifter från alla socialkontor i Malmö, uppgifter som socialtjänsten samlat in för att, utifrån barnets bästa, hjälpa utsatta människor med stöd och bostad.
Nu skulle de plötsligt användas i motsatt syfte: att hjälpa gränspolisen att verkställa utvisningar. Många med oss ansåg att det innebar en tydlig förskjutning av socialtjänstens uppdrag enligt socialtjänstlagen: att främja alla människors sociala och ekonomiska trygghet och värna barnets bästa.
Om Malmö socialnämnd antar de nya riktlinjerna medför det i förlängningen att den skriver under på föreställningen att socialtjänsten motarbetar Migrationsverket och gränspolisen – myndigheter med helt andra uppdrag. Det riskerar att urholka socialtjänstens ansvar och roll att vara det yttersta skyddsnätet för människor i utsatthet. Polisen har i uppdrag att verkställa Migrationsverkets utvisningsbeslut. Socialtjänstens uppdrag är att erbjuda stöd och hjälp till människor som befinner sig här. Det gäller att hålla isär dessa olika funktioner.
Vi som möter papperslösa barn och unga vet att om socialtjänsten nekar dem hjälp eller drar in redan påbörjade insatser är risken stor att de och deras familjer hamnar på gatan. Under hösten har vi träffat familjer som sover på centralstationen i Malmö eller i tvättstugor, och tonåringar som sover ensamma utomhus, allt för att slippa vända sig till Migrationsverket och därmed medverka till sin egen utvisning.
Risken är överhängande att de nya åtstramade riktlinjerna för ekonomiskt bistånd inte kommer att uppfylla det syfte som politikerna önskar – att minska antalet papperslösa i Malmö. Däremot riskerar fler barn och unga att drivas djupare in i utsatthet.
När antalet utsatta människor ökar och de hemlösa barnen blir fler är det viktigt att socialtjänsten fortsätter att behandla alla barn lika – stöttar och hjälper, ett uppdrag som urholkas om socialtjänsten tvingas bli gränspolisens förlängda arm i jakten på att utvisa fler.
Hanna Scott och Linus Söderlund
jurister vid Skåne stadsmission, Unga Forum
Brita Abotsi
församlingskurator i Svenska kyrkan
Christina Ohlsson
diakon i Svenska kyrkan
Linus Hermansson
diakon i Svenska kyrkan
Ebba Älverbrandt
diakon i Svenska kyrkan
Kerstin Larsson
ordförande Röda Korsets Malmökrets
Armina Savanovic
ordförande Rädda Barnen, Innerstaden Malmö
Masoud Zaher
Asylgruppen i Malmö
Anna Lundberg
professor i välfärdsrätt, Linköpings universitet
Carin Cuadra
docent i socialt arbete, Malmö högskola
Pouran Djampour
doktorand i socialt arbete, Malmö högskola
Sabine Gruber
docent i socialt arbete, Linköpings universitet
Marcus Herz
docent i socialt arbete, Malmö högskola
Philip Lalander
professor i socialt arbete, Malmö högskola
Jacob Lind
doktorand i Imer, Malmö Högskola
Enrique Pérez
docent i socialt arbete, Malmö högskola
Emma Söderman
doktorand i socialt arbete, Lunds universitet
Vanna Nordling
doktor i socialt arbete, Malmö högskola
Gå till toppen