Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

C och FNL kräver stopp för byggen på åkerjord

Sätt stopp för byggandet på den bästa åkerjorden i Lunds kommun under minst fem år. Det kräver nu Förnyalund och Centerpartiet i ett gemensamt initiativ.

2 270 hektar åkermark har försvunnit sedan början av 1990-talet, enligt Förnyalunds och Centerpartiets siffror.Bild: Björn Lindgren/TT
När Lund växer tas mycket åkermark i anspråk. Trots kommunens ambitioner att värna den bästa jorden, så blir resultatet i praktiken ofta att jordbrukare får maka på sig för byggbolag.
Enligt siffror som Förnyalund och Centerpartiet har tagit fram har 10 procent av Lunds kommuns åkerjord, 2 270 hektar, försvunnit på ett kvartssekel.
– Det mest skrämmande är att det fortsätter i samma takt, säger Jan Annerstedt (FNL).
– Vi är oroliga för att man i översiktsplanen tar ännu mer jordbruksmark i anspråk för byggnation, säger Inga-Kerstin Eriksson (C).
De två partierna gör nu ett gemensamt inspel i debatten om Lunds kommande översiktsplan och kräver ett stopp för byggande på den bästa åkerjorden, klass 8-10, under minst fem år. Undantag görs bara för Brunnshög.
Den typen av högklassig jordbruksmark finns framför allt i närheten av själva tätorten Lund, men också i de östra kommundelarna.
C och FNL nämner utbyggnad av Stångby, Ladugårdsmarken och sydöstra Lund som några av de områden där högklassig jordbruksmark försvinner, om kommunens planer genomförs. Att det skulle gå att återställa jordbruksmark som en gång exploaterats är en myt, menar FNL och C.
De två partierna vill också att Lunds kommun vid fortsatt planering alltid ska ange hur mycket jordbruksmark som tas i anspråk. De anser att kommunen sällan pekar på möjligheter att använda annan mark istället för den bästa åkerjorden.
C och FNL vill dessutom ha en noggrann kartläggning av kvaliteten på jordbruksmarken i olika delar av kommunen.
– Det finns kartor över det här, men de är relativt grova, säger Lars V Andersson (C).
De två partierna ser också utspelet som ett näringspolitiskt initiativ för att gynna den lokala livsmedelsproduktionen.
– Vi vill utveckla lantbruket och säkra framtiden, bland annat för lokalt producerade livsmedel, säger Inga-Kerstin Eriksson.
– I Skåne är livsmedelsproduktionen och lantbruket en stor näringsgren.
Istället för att bygga på åkerjord vill FNL och C satsa ännu mer på förtätning.
– Det finns väldigt stor potential att förtäta både i stan och ute i byarna, säger Bernt Bertilsson (C).
Förtätning är dock något som redan betonas i förslaget till ny översiktsplan. Hur ett stopp för byggande på åkerjord påverkar målet att Lund ska växa med 50 000 invånare till 2040 kan de två partierna inte ge ett exakt svar på.
– Det är kvalitetskriterierna som måste avgöra. Kan man bygga med kvalitet och undvika att bygga på åkerjorden, ja, då kan det gå. Men det är sannolikt inte möjligt att med kvalitet bygga bostäder för 50 000, säger Jan Annerstedt och får medhåll av Inga-Kerstin Eriksson.
Torsdagen den 30 november är sista dagen för att lämna synpunkter i samrådet om Lunds nya översiktsplan.
En mer färdig version av planen kommer sedan att passera byggnadsnämnden och ställas ut under våren. Då finns återigen möjligheter att komma med synpunkter. Tanken är att planen sedan ska godkännas av byggnadsnämnden innan kommunfullmäktige fastställer den definitivt i september 2018.
Läs mer: Här är Lunds planer för framtiden – Lundaborna får tycka till om nya översiktsplanen
Läs mer: Lund ska växa genom förtätning
Läs mer: Politikerna förlängde planperioden
Läs mer: Så gick chatten om Lunds nya översiktsplan
Läs alla artiklar om: Lunds nya översiktsplan
Gå till toppen