Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Bygg snabbt för snabba tåg. Att bromsa vore dumsnålt.

Ser regeringen hur det ser ut på perrongerna?Bild: Johan Nilsson/TT
Regeringen har sin egen syn på vägar och järnvägar. I en ny rapport från tankesmedjan Arena IdéUnder falsk flagg – uppmärksammas hur strateger inom finansdepartementet år 2012 bestämde sig för ett nytt sätt att betrakta infrastrukturen. Och vips, så syntes inte längre några kapacitetsproblem.
Skiftet vid makten 2014 medförde inte något ändrat synsätt. Finansdepartementet fortsatte att sätta infrastrukturen i förhållande till befolkningsutvecklingen istället för att – som före 2012 – jämföra med storleken på ekonomin.
Historiskt har vägar och järnvägar byggts ut i takt med ekonomins tillväxt och inte befolkningens, påpekas i rapporten. Dessutom väljer finansdepartementet att redovisa gjorda satsningar i löpande priser i förhållande till BNP. Då blir intrycket att satsningarna har ökat med 50 procent sedan början av 1990-talet.
Hur rimmar detta med allmänhetens bild av utvecklingen? Många resenärer som dras med trängsel på vägar och ständiga tågförseningar lär ha svårt att känna igen sig. Möjligen beror det på att hela ökningen istället blir en minskning beräknat i fasta priser.
"De offentliga utgifterna för investeringar behöver öka", skrev rapportförfattarna på måndagens DN Debatt. Men som de också påpekade kan sådana satsningar vara svårförenliga med rådande, strikta finanspolitiska ordning.
Budgetdisciplin är en dygd men överskottsmål och andra principer får ändå inte hindra investeringar som ger samhällsekonomisk avkastning på längre sikt. Tyvärr finns en risk att det blir på det viset – inte minst i de planerade satsningarna på höghastighetståg mellan landets största städer.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) lovade i en TT-intervju härförleden att "vända på alla stenar för att pröva olika finansieringsmöjligheter". Bland annat ska regeringen diskutera frågan med oppositionspartierna innan beslut fattas om höghastighetståg. Men Eneroth betonade också att alla partier måste hålla sig inom det statsfinansiella utrymmet. Med en strikt tolkning av vad detta innebär riskerar politikerna att låta snålheten bedra visheten.
Det har redan kommit oroande signaler om hur planerna för utbyggnaden ser ut. Regeringen vill att kostnaderna ska rymmas inom ramarna för infrastrukturbudgeten. Då kommer höghastighetsjärnvägen att byggas i etapper – stumpar där investerade pengar inte ger motsvarande nytta – ochtidigast vara klar år 2064, förmodligen långt senare. Dessutom väntas den högsta hastigheten i så fall bli 250 istället för rekommenderade 320 kilometer i timmen.
Med en satsning som går utanför budgetramarna blir utsikterna helt andra till samhällsnyttiga och klimatvänliga transporter. De nya spåren mellan storstäderna skulle kunna invigas redan år 2035 och klara den högre hastigheten. Det ger inte bara ett starkt alternativ till inrikesflyg och nya möjligheter till jobbpendling. Samtidigt skulle de gamla stambanorna avlastas väsentligt så att mer gods kan flyttas över från väg- till järnvägstransport. Visst skulle en sådan satsning även lämna en ansenlig nota till framtida generationer. Men så är det i hög grad också dessa som kommer att dra nytta av projektet.
Centerpartiet föreslår en modell där ett offentligägt bolag, med staten som garant, tar lån till snabb utbyggnad. En liknande lösning borde riksdagspartierna kunna enas om. Ett stort och lovande infrastrukturprojekt får inte bli en halvmesyr till följd av omotiverad rädsla för belåning. Som Sverigeförhandlingens HG Wessberg påpekar skulle Sverige kunna låna till hela investeringen och ändå ligga långt under EU:s riktlinjer för offentlig skuld.
Författarna till Under falsk flagg frågar sigom överskottsmålet har "tillåtits att styra verklighetsbeskrivningen" då det gäller vägar och järnvägar. I vilket fall får det viktigaste infrastrukturpolitiska beslutet under nästa år inte grundas på någon dumsnål politisk principfasthet. Höghastighetsbanor ska inte byggas i snigelfart.
Gå till toppen